P19 – Störningar i lungperfusion påvisas med magnetkamera hos icke-sjukhusvårdade personer med postcovid och andfåddhet

2. Diagnostik

Jimmy Yu1, 2, Tobias Granberg1, 2, Roya Shams2, Sven Petersson1, 2, Magnus Sköld1, 2, Sven Nyrén1, 2, Johan Lundberg1, 2

1 Karolinska Institutet
2 Karolinska Universitetssjukhuset

Bakgrund: Kvarståend dyspné är ett av de vanligaste symtomen vid postcovid men de underliggande mekanismerna är till stor del oklara. Tidigare bilddiagnostik med huvudsakligen statiska undersökningar med skiktröntgen talar för att blodflödet är påverkat i lingorna vid akut Covid-19. Vi ville studera om dynamisk undersökning med magnetkamera kan påvisa lungperfusionsstörningar vid postcovid med dyspné.

Metod: Vi inkluderade prospektivt 20 personer med kvarstående dyspné efter PCR-verifierad Covid-19 (medelålder 46,5 +/- 8,0 år, 75% kvinnor, 4-13 månader efter insjuknande) och 22 friska kontrollpersoner (medelålder 44,1 +/- 10,8 år, 73% kvinnor) med negativt antikroppstest. Samtliga undersöktes med skattningsskalor för dyspné (CAT och mMRC), 6 minuters gångtest och kontrastförstärkt tidsupplöst 3 Tesla MR av lungorna. Tiden till maximal kontrastförstärkning (time-to-peak, TTP) beräknades, liksom andelen av lungan som fysiologiskt nådde kontrasttoppen innan aortas topp (TTP-ratio).

Resultat: Deltagarna med postcovid-relaterad dyspné hade signifikant mer dyspné jämfört med kontrollerna (median-CAT 4 vs. 1, median-mMRC 2 vs. 1, båda P<0,001), och kortare gångsträcka (583+/-111 vs. 578+/78 m, P=0,001). Postcovid-deltagarna hade längre yid till medel-TTP (0,43+/-0,04 vs. 0,41+/-0,03, P0,011) och lägre TTP-ratio (0,90+/-0,05 vs. 0,93+/-0,03, P=0,032) än kontrllerna. Ingen av deltagarna hade kvarstående strukturella lungförändringar synliga på MR. Dyspné korrelerade med medel-TTP (r=0,35, P=0,013). Det fanns en stor variabilitet inom postcovid-gruppen där 13/28 (46%) hade uttalade lungperfusionsstörningar,

Slutsats: Lungperfusionsstörningar kan påvisas med MR hos personer med kvarvarande dyspné efter genomgången Covid-19. Heterogeniciteten inom-post.covidgruppen talar för att det kan föreligga subgrupper med olika genes till dyspnén. Hos de som har påvisad lungperfusionsstörning kan MR utgöra en lämplig biomarkör för interventionsstudier.