P124 – Pandemins påverkan på arbetsmiljön i primärvården – läkares erfarenheter

13. Övrigt

Hanna Fernemark1, 2, Janna Skagerström3, Ida Seing4, Maria Hårdstedt5, 6, Kristina Schildmeijer7, Per Nilsen2

1 Lambohovs Vårdcentral, Region Östergötland, Linköping, Sverige
2 Institutionen för Hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, Linköping, Sverige
3 Forskningstrategiska enheten, Region Östergötland, Linköping, Sverige
4 Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, Linköping, Sverige
5 Vårdcentral Vansbro, Vansbro, Sverige
6 Centrum för klinisk forskning (CKF) Dalarna – Uppsala universitet, Falun, Sverige
7 Institutionen för Hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, Kalmar, Sverige

Bakgrund: Coronapandemin har inneburit omfattande förändringar (”disruption”) av primärvårdens arbete och arbetsmiljö. Primärvården har hanterat en stor del av COVID-19-relaterad vård genom provtagning, smittspårning och bedömning av både misstänkta och verifierat smittade patienter. Vi vet idag mycket lite om konsekvenser av de förändringar som Coronapandemin medfört avseende arbetsuppgifter, roller och kompetensområden i primärvården. Syftet med denna studie är att undersöka hur COVID-19 har förändrat arbetsmiljön för läkare i svensk primärvård.

Metod: Deskriptiv, kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer med läkare i primärvården. Data analyserades med induktiv innehållsanalys.

Resultat: Två huvudkategorier identifierades: ’Arbetets organisation och rutiner’ och ’Psykosocial arbetsmiljö’ som innehåller tre respektive fem subkategorier. Pandemin innebar påtvingade, snabba förändringar i arbetets organisation och personalens rutiner. Ökad flexibilitet, mer patientcentrerad vård liksom nya samarbeten inom och mellan enheter upplevdes som positiva förändringar. Pandemin påverkade också läkarnas psykosociala arbetsmiljö. Ökad arbetsbelastning, stort informationsflöde samt etiska svårigheter och känslor av osäkerhet skapade stress.

Slutsats: COVID-19 pandemin har påverkat arbetsmiljön i svensk primärvård på flera sätt där positiva aspekter innefattar förbättrat samarbete mellan och inom olika enheter samt ökad flexibilitet i sättet att möta sina patienter. Negativa aspekter har varit ökad arbetsbörda och svårhanterlig informationsmängd.