P122 – Moralisk stress var vanligt förekommande bland svensk sjukvård- och omsorgspersonal under COVID-19-pandemin: en tvärsnittsstudie bland 16 044 deltagare.

13. Övrigt

Martina Gustavsson1, Niklas Juth2, Filip K Arnberg3, Johan von Schreeb1

1 Centre for Research on Healthcare in Disasters, Health Systems and Policy (HSP), Department of Global Public Health, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden. E-mail: martina.gustavsson@ki.se; johan.von.schreeb@ki.se
2 Stockholm Centre for Healthcare Ethics (CHE), Department of Learning, Informatics, Management and Ethics (LIME), Karolinska Institute, Stockholm, Sweden. E-mail: Niklas.juth@ki.se
3 National Centre for Disaster Psychiatry, Department of Neuroscience, Uppsala University, Uppsala, Sweden. E-mail: filip.arnberg@neuro.uu.se

Bakgrund: Denna studie syftar till att kvantifiera i vilken utsträckning vård- och omsorgspersonal upplevde moralisk stress och hur erfarenheterna var relaterade till att arbeta direkt med Covid-19-patienter samt andra arbetsrelaterade faktorer. De förhållanden som ger upphov till moralisk stress är dåligt förstådda och mer kunskap behövs om hur, när och i vilka situationer moralisk stress uppstår och för att förstå vilka stödmekanismer som är till hjälp.

Metod: Denna tvärsnittsstudie genomfördes bland 16 044 deltagare. 153 300 vård- och omsorgspersonal från olika regioner i Sverige som deltagit i Karolinska Institutets Covid-19-utbildning bjöds via e-post in för att delta i en enkätundersökning mellan 23 september och 13 oktober 2020. Erfarenheter av moralisk stress var relaterade till att arbeta direkt med Covid-19-patienter och andra arbetsrelaterade faktorer, t.ex. ålder, yrke, arbetsplatsdemografi.

Resultat: Denna studie är den första som kvantifierar moralisk stress bland en större grupp av vård- och omsorgspersonal. Moralisk stress rapporterades i högre utsträckning av personal som är involverade i vård av Covid-19 patienter samt i direkt patientvård. Brist på resurser samt restriktioner som hindrade familj och vänner från att involveras var stora orsaker till moralisk stress. Informellt stöd rapporterades vara mest användbart när man hanterade moralisk stress.

Slutsats: Resultatet tyder på att moralisk stress är vanligt och utbrett bland personal som arbetar med infekterade patienter. Sjukvårdsorganisationer kan undersöka begränsningar av formella stöderbjudanden och öka möjligheterna till informellt stöd. Då vanliga orsaker till moralisk stress var specifika för pandemikontexten, skulle det vara fördelaktigt att lyfta fram moraliska aspekter av att arbeta med resursbegränsningar.