P1 – Antibiotikabehandling och bakteriella infektioner hos sjukhusvårdade patienter med covid-19

1. Behandling

Gunnar Jacobsson1, 2, Ida Ekenstedt3, Oscar Bakhouch1, Bart Gawel1

1 Infektionskliniken Skaraborgs Sjukhus, Skövde, Sverige
2 CARe Centrum för Antibiotikaresistensforskning Inst för Biomedicin Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige
3 Läkarprogrammet Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige

Bakgrund: Behandling av sjukhusvårdade patienter med covid-19 har förändrats under pandemin. Observationer tidigt indikerade en låg förekomst av bakteriella infektioner. Trots detta erhöll en stor andel antibiotikabehandling. Oklart är hur frekvensen av sekundära infektioner varierat under pandemins utveckling, liksom användning av antibiotika. Vi redovisar data från Skaraborgs Sjukhus för första och andra vågen 2020.

Metod: Alla patienter med positivt PCR prov för SarS-cov-2 och vårdtillfälle på Skaraborgs Sjukhus mellan 2020-03-01 och 2020-12-10 inkluderas. Baserat på kliniska uppgifter, rutinlaborationer, mikrobiologi och radiologi indelades patienterna i icke-påvisad, möjlig och påvisad bakteriell infektion. Samhällsförvärvad infektion definierades som infektion under första 48 timmarna på sjukhus, empirisk antibiotikabehandling som behandling inom de första 24 timmarna.

Resultat: Patienter i första vågen var yngre och hade färre kroniska sjukdomar än patienter i andra vågen, se tabell 1. Trots detta hade en lika hög andel ( >70%) icke-påvisad bakteriell, varken samhällsförvärvad eller sjukhusförvärvad, infektion i andra vågen jämfört med första. Förekomsten av samhällsförvärvad infektion var lika låg ( <8%) under andra vågen som under den första. En stor andel av patienterna erhöll empirisk antibiotikabehandling (knappt 50 %), detta förbättrades dock under andra vågen ( <40%).
Användning av antibiotika var lika utbredd under andra vågen som första vågen avseende patienter som någon gång under vårdtiden fick antibiotika (>50%). Patienter utan någon infektion behandlades med antibiotika 3 dagar (medianvärde) både under första som andra vågen.

Slutsats: Överanvändning av antibiotika vid covid-19 var fortsatt hög under pandemin. Antibiotikabruk behöver fortlöpande värderas för att minimera oönskade effekter såsom eskalerande resistens.