Vilka står först i kön till ”mobildoktorn”?

Antalet nätdoktorer har ökat explosionsartat på senare år. Det finns redan ojämlikheter i svensk sjukvård. Här kan du djupdyka i vilka grupper i samhället som varit först på bollen när det gäller digitala läkarbesök.

Att det finns samband mellan hälsa och hur man bor, var man bor, utbildning samt ekonomi har man vetat länge. Även att ojämlikheterna i hälsa har ökat i Sverige senaste årtionden.

Läkarbesök har sett väldigt lika ut i oerhört många år, men i samband med tekniska lösningar och ökad digitalisering har nya möjligheter öppnats upp.  Användandet av Kry och andra liknande digitala vårdmöten har ökat kraftigt på senaste år, särskilt i samband med Covid-19 pandemin. I Skåne har man kunnat se att antalet fysiska läkarbesök och akutbesök minskat efter att digitala vårdbesök införts.

Men på samma sätt som ”vanliga” läkarbesök är dessa inte jämnt fördelade i befolkningen. Så vilka grupper människor är de som egentligen börjar använda sig av dessa nya tjänster?

Genom att undersöka vilka patienter som sökt läkare via vårdtjänsten Kry under tjänstens tre första år (2016–2018), sammanlagt 237 000 digitala besök, har vissa grupper och förändringar kunnat identifieras.

Geografiska skillnader:
-              Stadsbor använder tjänsten i betydligt större utsträckning, upp till tio gånger mer. Störts är användningen i Sveriges största städer Stockholm, Malmö och Göteborg.

Åldersskillnader:
-              Yngre (21-30) är de som använder tjänsten mest.
-              De yngre personerna som använder sig av digitala läkarbesök har fler sjukdomar och läkarbesök sedan tidigare jämfört med personer i samma ålder som valt att söka sig till vårdcentraler.
-              Motsatsen gäller för äldre (ålder?), de friskare söker mer jämfört med de i samma ålderskategori.

Förändringar över tid:
-              Barn och deras föräldrar använder tjänsten mer och mer.
-              Användningen ökade över tid i glesbebodda områden.

Sammanfattning:
De som var först med att använda digitala läkarbesök var de grupper som har mer teknikvana, yngre och stadsbor. Intressant nog var de yngre som sökte sig hit sjukare jämfört med de i samma ålder, och omvänt för de äldre. Andra grupper som använde tjänsten var mer högutbildade, de med högre inkomst och kvinnor. Första generationens invandrare var underrepresenterade medan andra generationens invandrare var lätt överrepresenterade, då främst föräldrar som använder tjänsten åt sina barn. I takt med att tjänsten spridit sig och ökat i popularitet har användandet i mindre städer och landsbygd ökat samt i barnfamiljer.

Bra att veta: Detta gäller innan Covid-19 pandemin, under vilken det skedde en kraftig ökning av denna sorts tjänst.  

Referens: Dahlstrand A, Farrokhnia N. Socioeconomic, medical and demographic characteristics of early adopters of digital primary care. Scandinavian Journal of Public Health. 2023;0(0). doi:10.1177/14034948221119640

Stipendiat: Emil San Sebastian
Motivering: Jag valde detta ämne då ”nätdoktorer” är ett relativt nytt fenomen som snabbt blivit vanligt framför allt hos unga som jag. Det har redan haft stor påverkan i hur många tar del av vården. Därför tyckte jag artikeln var intressant då den hjälper att få inblick i vilka det är som faktiskt använder dessa tjänster.