Ungas psykiska hälsa – en glimt av hopp

Psykisk ohälsa bland unga kan leda till folkhälsoproblem, men en ny svensk studie ger hopp om en positiv förändring. Studien undersöker fyra typer av psykiska besvär och vilken inverkan socioekonomisk status och kön har på de ungas psykiska hälsa.

Studien som publicerats i Scandinavian Journal of Public Health är baserad på data som samlats in bland niondeklassare i Västmanlands län mellan åren 2004 och 2020. De psykiska besvär som är inkluderade i studien är: psykosomatiska symtom, depressiva symtom, självmordstankar och självmordsförsök.

Trots att flera tidigare studier visat på att ungas psykiska ohälsa ökar visar de nya resultaten på en positiv utveckling över tid, även om effekterna är små. Detta skiljer sig från tidigare studier. Orsakerna kan vara att den aktuella studien inkluderar flera typer av psykiska besvär, sträcker sig över en längre tidsperiod och baseras på data från flera olika tidpunkter, vilket ger en mer nyanserad bild av utvecklingen. 

Har socioekonomisk status och kön en inverkan på ungas psykiska hälsa?
Den nya studien bekräftar att socioekonomisk status och kön har en inverkan på ungas psykiska hälsa och att de positiva resultat som nämns ovan inte omfattar alla grupper av unga.

Vi vet sedan tidigare att de socioekonomiska klyftorna i hälsa ökar bland unga i Sverige. I den här studien har man undersökt den subjektiva sociala och ekonomiska statusen, det vill säga den sociala och ekonomiska status personen själv upplever sig ha. Hur en person upplever sin status kan påverka personens agerande, livskvalitet och psykiska hälsa.

Studien visar att förbättringar av den psykiska hälsan har skett bland unga som upplever sig ha en hög socioekonomisk status. Bland unga som upplever sin socioekonomiska status som låg har den psykiska hälsan i stället haft en negativ utveckling.

Studien visar även på intressanta könsskillnader. Flickor är den grupp som genomgående uppger högre nivåer av psykiska besvär än pojkar under studiens gång. Dock visar sig depressiva symtom och självmordstankar markant ha förbättrats bland flickor, men inte bland pojkar.

En studie som bekräftar den växande ojämlikheten i hälsa bland befolkningen
Trots att studien visar att den psykiska hälsan bland unga har förbättrats mellan år 2004 och 2020 så framgår det tydligt att alla grupper av unga inte omfattas.

För att glimten av hopp för vissa unga ska kunna växa till hopp för alla unga kommer det krävas fortsatt forskning och omfattande insatser. Detta för att komma till rätta med de bakomliggande orsakerna till de köns- och socioekonomiska skillnader som bidrar till ungas psykiska ohälsa.

Stipendiat: Åsa Wilander
Motivering: Att valet av artikel föll på denna var att den skiljer sig från andra artiklar om psykisk ohälsa bland unga, det positiva resultat som presenteras i den, de olika typerna av psykiska besvär den omfattar och att den har publicerats i närtid. Det handlade även om att jag har ett stort intresse för psykisk hälsa och framför allt psykisk ohälsa bland unga. Under mitt första år som folkhälsostudent har det ofta fallit sig så att de individuella uppgifter jag arbetat med har berört just unga och ungas hälsa. Det är ämnen som starkt engagerar mig.