Nyanserad medierapportering – en fråga om förtroende för folkhälsoinsatser
Hur traditionella medier bevakar och rapporterar om Covid19-vaccinationer kan påverka allmänhetens förtroende. Detta har forskare studerat i en jämförande analys av tidningsartiklar om Covid19-vaccinationer publicerade i Österrike och tysktalande Schweiz under pandemin. Det visar sig att hur information paketeras och av vem den presenteras har betydelse för hur det landar hos läsaren, vilket kan få betydande konsekvenser i fråga om folkhälsofrågor som vaccination.
Forskarna ställde sig frågan hur den offentliga debatten om Covid19-vaccination såg ut över tid samt vilka så kallade frames, en sorts inramning av eller kommunikativ “förpackning” av ett budskap, som dominerade i Österrike och tysktalande Schweiz. En utgångspunkt för studien var nämligen att det spelar roll hur och av vem som folkhälsoinformation rapporteras; olika typer av framing eller inramning påverkar hur den tolkas av läsaren.
Polariserad debatt i tabloidpress vanligare i Österrike
I resultaten kunde forskarna se att en större andel, omkring 70%, av de österrikiska artiklarna om Covid19-vaccinationer utgjordes av kortare så kallade tabloidtidningsartiklar än i det schweiziska materialet, där andelen var närmare en femtedel. Man kunde även se att i Schweiz betonades såväl de negativa som de positiva sidorna av vaccination, medan detta gjordes i mindre omfattning i de österrikiska artiklarna. Detta menar forskarna kan ha bidragit till den mer polariserade debatt de kunde se i det österrikiska materialet, eftersom vaccinskeptiska läsare inte kände sig representerade av mediernas ensidiga rapportering.
Anledningen till att forskarna valde just österrikisk och tyskspråkig schweizisk nyhetsrapportering var att de två länderna har betydande likheter avseende medielandskap, politik, folkmängd och kultur, vilket lämpade sig väl för en jämförande analys. För att analysera artiklarna i de sex tidningar som ingick i studien valde man ut parametrar som likvärdighet avseende räckvidd samt varierande politisk inriktning för att gruppera och avgränsa materialet.
Medie- och kommunikationsvetenskapliga bidrag till folkhälsoforskning
De traditionella medierna har en viktig roll att fylla i tider av folkhälsokris och pandemi, då behovet av korrekt och granskad folkhälsoinformation samt nyanserad rapportering är stor,menar forskarna bakom studien. De understryker även att den här typen av studier har en roll att fylla för att identifiera områden eller grupper i befolkningen som får en stor del av sin nyhetskonsumtion från exempelvis tabloidpressen, och därmed nås av mer kortfattad och förenklad rapportering. Att kartlägga detta kan sedan hjälpa till att rikta informationskampanjer och förtroendestärkande arbete till delar av befolkningen där förtroendet för folkhälsoinsatser väntas vara lågt och vaccinskepticismen hög. Att inrikta sig på just de traditionella medierna, snarare än sociala medier, menar forskarna är viktigt eftersom dessa medier fortfarande har ett stort ansvar att förvalta, i fråga om allmänhetens förtroende för att det som skrivs går att lita på.
Stipendiat: Magdalena Sörlle
Motivering: Denna artikel valde jag eftersom den anlägger kommunikationsvetenskapliga perspektiv på folkhälsofrågor, och denna tvärvetenskapliga ansats intresserade mig eftersom jag har en bakgrund inom språkvetenskap. Själva studieinnehållet kändes också relevant eftersom desinformation och vaccinskepticism utgör högst aktuella samhällsutmaningar, med exempel som mässlingsutbrott i västländer som följd. Mot bakgrund av detta tycker jag att studien ger ett viktigt bidrag till att visa hur de traditionella medierna förvaltar sitt förtroende avseende vaccinations- och folkhälsoinformation och i vilken form dessa budskap når olika delar av befolkningen.