Magont, huvudvärk och svårt att somna – tecken på ungas stress?

Psykosomatiska besvär är kroppsliga besvär som helt eller delvis orsakas av psykiska faktorer och är vanligt förekommande bland unga idag.

Flera tidigare studier har kunnat påvisa att det finns ett samband mellan psykosomatiska besvär och stress. Detta har undersökts vidare i studien Psychosomatic complaints are indicative of stress in young individuals: findings from a Swedish national cohort study som publicerades nu i augusti 2024.

Omfattande studie – 2 700 deltagande
De flesta tidigare studier inom ämnet har baserats på undersökningar som genomförts vid en tidpunkt, vilket ger en ögonblicksbild av det aktuella tillståndet. Denna studie skiljer sig genom att en metod kallad First Difference-analys använts som undersöker förändringar över tid. I detta fall har forskarna undersökt om förändringar i upplevd stress leder till förändringar i psykosomatiska besvär. Detta har gjorts vid två olika tidpunkter för att se om eventuellt samband även kvarstår över tid.

De nypublicerade resultaten från studien baseras på uppgifter från den svenska nationella studien Futura01 som följer unga födda och uppvuxna på 2000-talet. Drygt 2 700 unga deltog i studien vid de två tillfällena. Vid första tillfället år 2019 var deltagarna 17-18 år och vid andra tillfället år 2022 var de 20-21 år gamla. Studien inkluderar även sociodemografisk information såsom kön, föräldrars utbildning och föräldrars födelseland för att undersöka om det finns skillnader mellan olika grupper.

Den upplevda stressen och de psykosomatiska besvären uppmättes genom att deltagarna besvarade samma frågor vid båda tillfällena. Frågorna handlade bland annat om hur många gånger den senaste månaden de ”upplevt att de inte haft kontroll över viktiga saker i livet” och ”känt att det blev så många svårigheter att det blev ohanterligt”. Frågorna angående de psykosomatiska besvären var hur ofta de hade besvären huvudvärk, magont och svårigheter att somna.

Sker förändringar över tid?
Analysen visar att en ökning av stress över tid är relaterad till motsvarande ökning av psykosomatiska besvär och att en minskning av stress leder till färre sådana besvär. Detta stärker tidigare studiers resultat som pekar på att dessa två fenomen är starkt förknippade. Däremot finns inte någon tydlig koppling till kön, föräldrars födelseland eller utbildningsnivå.

Sammanfattningsvis visar studien att det finns vetenskapligt stöd för att psykosomatiska besvär delvis går att relatera till stress. Samhälleliga insatser som syftar till att minska stress och stärka ungas förmåga att hantera stress kan bidra till att minska både upplevd stress och risken för psykosomatiska besvär.

Stipendiat: Åsa Wilander
Motivering: Denna artikel var egentligen inte med i mitt ursprungliga val av tre artiklar, men jag såg att den dök upp som ny artikel och fastnade bland annat för den då jag nyligen läst kursen Ungdom i det senmoderna samhället: Smartphonegenerationen ur ett folkhälsoperspektiv. En av författarna var lärare för denna kurs och jag kände att det var intressant att se vad hon forskat kring och få arbeta med hennes text. Utöver detta så är det att ungas hälsa är något som jag känner starkt för och funderar på att rikta in mig mer på i mina studier.