Har du valt rätt vårdcentral?

Det är mer än 15 år sedan det skedde en av de största förändringarna av svensk primärvård i modern tid. I denna text får du läsa om hur det har gått och vilka konsekvenser den har haft.

I början av 2007 påbörjades en reform av svensk primärvård som blev lag i hela landet 2010. Den innehöll två delar, dels det fria vårdvalet som innebär att man som patient kan välja sin vårdcentral och dels fri etablering av privata vårdcentraler.

Tanken bakom reformen var att vårdcentraler, både offentliga och privata skulle tävla mot varandra vilket skulle leda till ökad kostnadseffektivitet, tillgänglighet och kvalitet. Hur ersättningen från sjukvårdsregionerna till vårdcentralerna ser ut skiljer sig åt runtom i Sverige.

Författarna av artikeln har sammanställt forskningen som gjorts på vilka konsekvenser denna reform har inneburit 15 år senare (2007–2022). På vilka områden har forskning bedrivits och vad har denna visat?

Styrning och ersättning
Samtidig som en del av reformen hade som mål att flytta mer av ”makten” till patienterna i och med att de nu fick välja vilken vårdcentral de använde, försvann även den direkta styrningen från regionerna, exempelvis var en ny vårdcentral kan behövas. I stället för direkt kontroll blev den ekonomiska ersättningen ett viktigt redskap för detta.

Att välja vårdcentral
Enkäter har visat att allmänheten generellt sätt är positiva till att få välja sin vårdcentral och majoriteten känner att de har gjort ett aktivt val. Det som visat styra valet mest är läge, öppettider, kötid samt rekommendationer från anhöriga och vänner. Då information om kvalitet på vården är svårtillgänglig och svårvärderad för patienter är det tveksamt om de som planerat, kan verka som informerade konsumenter. Det finns inte heller något etablerat system för vårdcentralerna att veta varför en patient väljer att byta vårdcentral, vilket gör möjligheten för förbättring svår. Möjligen har de egna metoder för detta ändamål.

Påverkan på tillgänglighet
Antalet vårdcentraler i landet har ökat påtagligt och det har även antalet besök, framför allt för de som är 64 år och äldre med högre inkomst än snittet. Hos de med mental ohälsa och långvariga sjukdomar ökade antalet besök minst. Generellt sätt så har dessa nya vårdcentraler i större utsträckning etablerats i ”rikare” område, och personer med högre socioekonomi använder privata vårdgivare i större utsträckning.

Påverkad kvalitet
Det har mätts små förbättringar i patienternas uppfattning om kvalitén, dock verkar detta påverkas mer av strukturella orsaker än av kvalitén på vården. När man försökt undersöka kvalitetsförbättring vad gäller minskade akutbesök och sjukhusinläggningar hittades ingen tydlig förbättring efter införandet av reformen.

Sammanfattning
Sammanfattat menar författarna att, reformen har till viss del haft önskade effekter. Tillgång och patientvalet har ökat, och det finns nu fler privata vårdcentraler. Det finns dock, tecken på ökad ojämlikhet i tillgång vad gäller socioekonomisk fördelning och geografi. Påverkan på kvalitén är okänd och reformen verkar inte haft den kvalitetsförbättring som var menad. Samtidigt krävs konstanta översikter över ersättningssystemen. Ytterligare utveckling av kvalitetsverktyg för såväl patienter som region behövs för att systemet ska fungera som ämnat.

Referens: Fredriksson M, Isaksson D. Fifteen years with patient choice and free establishment in Swedish primary healthcare: what do we know? Scandinavian Journal of Public Health. 2022;50(7):852-863. doi:10.1177/14034948221095365

Stipendiat: Emil San Sebastian
Motivering: Denna artikel väckte mitt intresse då jag tycker ämnet hälsosystem inom primärvården är intressant och relaterar till mitt framtida examensarbete.