Barn med psykiatriska diagnoser presterar sämre i skolan, med ett undantag…
Barn med psykiatriska diagnoser får i högre grad lägre betyg i årskurs 9, jämfört med barn utan psykiatriska diagnoser. Detta visar en studie på alla personer födda 2000–2002 i Sverige (nästan 350 000 stycken!).
Psykiatriska diagnoser hos barn, såsom ADHD, ångestsyndrom och depression, har ökat de senaste årtiondena. En grupp forskare på Umeå Universitet var därför intresserade av att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa diagnoser och slutbetyg i årskurs 9. Genom att studera alla som föddes i Sverige år 2000–2002 och jämföra de med diagnoser med de utan diagnoser, kunde man se att samtliga psykiatriska diagnoser hos barn var förknippade med lägre slutbetyg i årskurs 9. Depression, ADHD och ångestsyndrom var de diagnoser som förknippades med de allra lägsta betygen.
Undantaget var ätstörningar hos flickor, som istället var förknippat med högre slutbetyg i årskurs 9. Möjligtvis beror detta undantag på den “strävan efter perfektion” ofta ligger i ätstörningens natur.
Barn med diagnoser presterar sämre i skolan, men vad har det för betydelse? Personer med högre utbildning generellt sett har en bättre hälsa, och tvärt om – individer med lägre utbildning har generellt sett en sämre hälsa. Därför riskerar barn med diagnoser att få en sämre hälsa i framtiden, då en sämre prestation i skolan tenderar att leda till en lägre nivå av utbildning, vilket i sin tur tenderar att leda till en sämre framtida hälsa.
Liknande samband, att psykiatriska diagnoser hos barn leder till sämre prestationer i skolan, har setts i andra länder. Men med tanke på att både utbildning och sjukvård skiljer sig åt från land till land finns anledning att tro att sambandet mellan barns diagnoser och prestationer i skolan också skiljer sig åt från land till land – vilket gör sambandet viktigt att undersöka även här i Sverige. Med resultaten av den här studie vet vi nu att diagnoser hos barn leder till sämre prestationer i skolan även här i Sverige. Det bör vi ha i åtanke, och barn med diagnoser bör erbjudas stöd och förebyggande åtgärder för att minska de negativa effekterna diagnoserna har på deras skolprestation – inte bara för betygens skull, men för barnens framtida hälsas skull.
Stipendiat: Moa Carlbaum
Motivering: Jag valde att sammanfatta den här artikeln då jag tidigare arbetat mycket i skolan, där jag träffat barn med olika psykiatriska diagnoser. Alla barn ska ha samma möjligheter att lyckas i skolan, och därigenom främja bästa möjliga hälsa i vuxenlivet, oavsett diagnos. Jag ville därför lyfta kunskapen om hur diagnoser påverkar barns prestationer i skolan och vikten av att skapa en inkluderande skolmiljö där alla barn kan uppnå sin fulla potential.