Kompetensutveckling

Hur kommunicerar vi om risk på ett bra sätt?

På webbinariet presenteras risk, riskkommunikation och riskprevention. Samt hur och vem som avgör vilken risk som bör räknas som behandlingskrävande och de etiska frågor som detta väcker. Vi går igenom hur läkare bättre kan förstå begreppet risk, och kommunicera denna med patienten för att ge bästa förutsättningar för att gemensamt fatta välinformerade beslut.

Medverkande:
David Gyll, specialist i allmänmedicin, region Uppsala, rådet för hållbar diagnostik och behandling

Oskar Lindfors, specialist i allmänmedicin, region Jämtland, ordförande i rådet för hållbar diagnostik och behandling

Sändes 31 oktober 20024

---

"Personlig men inte privat" - hållbar medkänsla

På grundutbildningen till läkarexamen lär vi oss att distansera oss från patienten, men i allmänläkarens vardag är relationen vårt viktigaste arbetsredskap. Hur kan vi vara empatiska med patienten (samtidigt som vi bibehåller fokus, högt tempo och medicinsk skärpa) utan att ge avkall på vår egen hälsa? Medverkande: Christina Andersson, psykolog, och Jens Boman, läkare och docent på Umeå universitet.

Fötter på allmänläkarmottagningen

Detta torsdagsmöte ägnar vi åt fötterna. En förhållandevis liten del av kroppen som vi dagligen utsätter för stor belastning. Som allmänläkare träffar vi ofta patienter med tillstånd i fötterna som är långdragna och som påverkar deras livskvalitet. Föreläsningen kommer beröra och även göra små djupdykningar i tillstånd som plantarfasciit/hälsporre, hallux valgus, hälsenebesvär, vanliga stukningar och fotsmärta hos barn. Vad kan vi göra, vad gör fysioterapeuten, när behöver vi samarbeta och när ska vi blanda in ortopeden? Vi guidas igenom detta av Petra Källman Navier, fysioterapeut och specialist i fysisk aktivitet och idrottsmedicin.

Fasta läkare lär sig i kollegial dialog

Kunniga allmänläkare kan mer än att hantera vårdprogram. Hur utvecklas det professionella omdöme och den expertis som krävs för att hålla balansen mellan patientens behov och motsägelsefulla riktlinjer?

Efter genomgången specialisttjänstgöring handlar lärandet till stor del om att utveckla omdömesförmågan, samtidigt som allmänläkaren har ett ansvar för att förstärka och förnya sin kompetens i en mängd olika slags förmågor utöver den medicinska handlingsförmågan. Kollegial dialog är det lämpliga verktyget kompletterat med informationssökningar på nätet.

Det är här också hjälpsamt att förstå hur vi som människor tar till oss kunskap. Vi har också en dynamisk mellanmänsklig situation mellan läkaren och patienten. Ett beprövat sätt att stärka relationskompetensen (och läkaren som individ) är Balintgrupper.

Bäst lämpade att förstå och förmedla allmänmedicinsk kompetens torde vara allmänläkare. Tyvärr underskattas ofta komplexiteten i den process (snarare än den checkboxlista) som allmänläkarens kunnande utgörs av. Ett exempel är att Socialstyrelsen nyligen arbetat fram kompetensmål för fast läkare i primärvården utan att utnyttja möjligheten att förbättra resultatet genom att rådgöra med SFAM, allmänläkarnas vetenskapliga förening.

Allt ovanstående berörs i mötet. Inleder gör SFAM:s ordförande Magnus Isacson.

Medverkande
Magnus Isacson, allmänläkare och ordförande för SFAM
Anders Lundqvist, ordf SFAMs Fortbildningsråd, allmänläkare VC Näsby Kristianstad
Malin André, allmänläkare och docent, Uppsala
Klaus Stein MD, specialist i allmänmedicin och smärtlindring, Distriktsläkare, Karlstad

 

Den unga patienten

Ungdomsåren är en tid i livet då patientens förutsättningar och behov i vården skiljer sig från barnets och den vuxnes, och en tid som är avgörande för framtida hälsa och vårdbehov. Det är självklart att arbete på bvc underlättas av att ha kunskap om spädbarnets utveckling och risk- och skyddsfaktorer. På samma sätt blir patientmötet och vårdutfallet bättre om läkaren har kunskap om ungdomars utveckling, hälsofaktorer och ungdomsvänlig kommunikation. Vi behöver veta vad som är normalt i adolescensens olika faser, hur sjukdomar yttrar sig och hur det patientcentrerade samtalet går till när patienten vare sig är barn eller vuxen.

Rent medicinskt är det alltså viktigt att vi har professionell kompetens om unga. För en allmänläkare är det också av stort värde att fylla på med ungdomsmedicin eftersom det här finns kunskap och metoder som kan ge energi och glädje i patientmöten.

Medverkande
Anna Gutniak, specialist i allmänmedicin, styrelsen Svensk förening för ungdomsmedicin
Susanna Althini, specialist i allmänmedicin, medicinskt sakkunnig samt ledamot i Svenska Läkaresällskapets nämnd