Primärvården behöver stärkas med fler specialister i allmänmedicin!
Under den senaste tiden har primärvården återigen varit i stort fokus med anledning av SVT nyheters rapportering om en underbemannad primärvård. Specialister i allmänmedicin vittnar om en hög arbetsbelastning och för lite tid för återhämtning. En situation som kan påverka patientsäkerheten. Magnus Isacson, ordförande i Svensk Förening för Allmänmedicin och Tobias Alfvén ordförande i Svenska Läkaresällskapet kommenterar.
Rapporteringen bygger på en enkätundersökning som SVT Nyheter genomfört och som skickats ut till 435 läkare som fått sitt specialistbevis i allmänmedicin utfärdat 2018. Närmare hälften besvarade enkäten. 88 procent uppger att de arbetar kvar inom primärvården och en majoritet är missnöjda med sin arbetssituation.
SVT Nyheter har även gjort en genomgång av drygt 1 000 Ivo-anmälningar. Bland anmälningarna är det många patienter som uppger att de fått sin diagnos eller behandling försenad på grund av brister i primärvården.
SVT Nyheter har även skickat ut en enkät till närmare 1 400 läkarstudenter som går de två sista terminerna på läkarutbildningen. Av dessa har hälften svarat. 5 procent säger att de vill specialisera sig i allmänmedicin, 34 procent att de inte vill specialisera sig i allmänmedicin och 61 procent har ännu inte bestämt sig.
Magnus Isacson, ordförande i Svensk Förening för Allmänmedicin, om vad han anser krävs för att få till en välfungerande primärvård med god arbetsmiljö och patientsäkerhet.
– För det första måste man kartlägga hur många specialister i allmänmedicin vi har i Sverige idag och i varje enskild region. Det finns statistik på det men den är för osäker. När vi sen vet det måste varje region ta fram en plan på hur man ska uppnå målet som vi anser som rimligt för att på ett bra sätt kunna ta ett helhetsansvar för våra patienter, nämligen 1000 individer per allmänläkare, säger Magnus Isacson. Denna siffra kan variera något beroende på befolkningsunderlag, men sett ur ett nationellt perspektiv är det vad som är rimligt för att klara befolkningens behov. Detta måste sedan följas upp noggrant minst en gång per år så vi ser att det går åt rätt håll.
– Det som är positivt är att antalet ST-läkare i allmänmedicin har ökat från cirka 2 000 till 3 500 senaste decenniet. Nu måste man dock börja titta på utflödet också och inte bara inflödet. Vi måste se till att de allmänläkare vi har faktiskt ges möjligheten att utföra sitt arbete på ett bra och patientsäkert sätt utan den destruktiva etiska stress som vi utsätts för idag med ansvar för alltför många patienter.
– När det gäller läkarstudenter tycker jag siffran visar att allmänmedicin ges alltför lite utrymme på grundutbildningen då jag är övertygad om att fler skulle vilja bli allmänläkare om man hade exponerats för det mer och på ett bättre sätt.
– Sen finns det naturligtvis mycket annat såsom tid för fortbildning och fler allmänläkare som forskar som också bidrar till en god arbetsmiljö och sammantaget gör att allmänläkarna trivs och utvecklas i sitt yrke, avslutar Magnus Isacson.
Svenska Läkaresällskapet vill se en stärkt primärvård där fast läkarkontakt realiseras och bristen på specialister i allmänmedicin åtgärdas.
– En välfungerande primärvård är en fråga inte bara för primärvården utan för att hela hälso- och sjukvården ska fungera, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Undersökningarna SVT gjort visar att arbetet som pågår för att reformera och stärka primärvården måste intensifieras. Primärvården behöver stabilitet och långsiktigt byggas ut för att kunna bli basen i hälso- och sjukvården. Staten, regionerna och professionen måste samverka för att antalet specialister i allmänmedicin ska bli fler. Allmänmedicinen ska vara ett attraktivt och självklart karriärval för många läkare. Detta kräver bättre arbetsförhållanden och arbetsmiljö, men även bättre förutsättningar för handledning av läkare under grundutbildning, AT/BT och ST, fortbildning, utvecklingsarbete och forskning i primärvården.
– Vi måste också lära mer av de många exempel på välfungerande vårdcentraler som finns i svensk primärvård. Gemensamt för dessa är att de har lätt att attrahera ST-läkare och specialister i allmänmedicin samt att personalen trivs och stannar länge, avslutar Tobias Alfvén.