SLS välkomnar förslag för bättre vård och omsorg för sköra äldre

Fast omsorgskontakt i hemtjänsten, tillsammans med fast läkarkontakt, samt vid behov en namngiven fast vårdkontakt – vägen till ett tryggare och mer personcentrerat välfärdssystem.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) välkomnar förslaget om fast omsorgskontakt i hemtjänsten och instämmer i att lagstiftning kan ge en tydligare riktning för kommunernas och hemtjänstutförarnas arbete framåt. Utredningen föreslår att äldre personer som har beviljats hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt, för att tillgodose dennes behov av kontinuitet, trygghet, individanpassad omsorg och samordning, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt.

– Covid-19 pandemin har på ett skoningslöst sätt visat att det finns uppenbara problem med hur vi i Sverige har organiserat vård och omsorg för äldre, säger Tobias Alfvén ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Sköra äldre med många olika sjukdomar är en patientgrupp som måste värnas och prioriteras och här kan en fast omsorgskontakt, tillsammans med fast läkarkontakt, samt vid behov en namngiven fast vårdkontakt leda till ett tryggare och mer personcentrerat välfärdssystem.

SLS anser att ett fungerande välfärdssystem byggs med tillit och trygghet som bärande principer. För trygghet behövs mänskliga relationer som djupnar med tiden, kopplat till professionell yrkeskunskap.

– Precis som fastläkarkontakt behövs för samordning av vårdinsatser som innefattar utredning, behandling och uppföljning, behövs en fast omsorgskontakt för att samordna omsorgsinsatser inom hemtjänsten, säger Susanna Althini, specialist i allmänmedicin och ledamot i SLS nämnd. Fast omsorgskontakt inom hemtjänsten kan bli en viktig brygga till patientens fasta läkare med team och kommer underlätta arbetet med medicinska insatser och väsentligt bidra till ökad patientsäkerhet.

Vidare anser SLS att det är av stor vikt att den fasta omsorgskontakten har rätt kompetens och ges goda förutsättningar för att kunna utföra uppdraget. Det är därmed viktigt att de som utses till fast omsorgskontakt får mandat och goda förutsättningar för sitt uppdrag.

– Formell grundläggande medicinsk kunskap liksom praktisk kunskap om social omsorg är centralt. Kan den fasta omsorgskontakten även samla in information om symtom som kan bero på läkemedelsbiverkan ger det bättre förutsättningar för patientens ansvariga läkare att ansvara för patientens läkemedel, säger Susanna Althini.

Därtill kan den fasta omsorgskontakten, där den fungerar väl, utgöra både ett praktiskt och psykosocialt stöd för omsorgstagaren. Detta är särskilt angeläget för den stora andel, 50%, av de som har hemtjänst som beskriver att de ofta känner sig ensamma.

– Vi vet att depressivitet och ensamhet är vanligast hos de äldre som har sämst ekonomisk situation. Det är därför nödvändigt att de som utses till fast omsorgskontakt får goda förutsättningar för sitt uppdrag, säger Susanna Althini.

Slutligen öppnar förslaget upp för att möta den dubbla utsattheten inom äldreomsorgen; de som vårdas, men även de som vårdar. Bristande balans mellan krav och kontroll i arbetet är en dokumenterad riskfaktor för ohälsa och sjukdom. Utsattheten inom hemtjänst, där låg utbildningsgrad hos de som utför omsorgsarbetet är en komponent, har vi sett under pandemin.

– Som allmänläkare träffar jag både de som behöver omsorg och de som arbetar med omsorg. Båda grupperna har en ökad grad av ohälsa. Fast omsorgskontakt och krav på kompetens hos de som utför omsorgsarbete kan därför ge dubbel effekt, säger Susanna Althini. Utöver en bättre kvalitet i omsorgen kan funktionen öka status och attraktiviteten, och skapa möjlighet att rekrytera och behålla medarbetare. Något som är särskilt angeläget i marginaliserade kommuner med omfattande socioekonomiska utmaningar där det är svårt att rekrytera till omsorgsyrken, avslutar Susanna Althini.

Läs SLS remissvar

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.