Rusta för folkhälsan – för en jämlik hälsa i framtiden

Pandemins påverkan på samhället kommer att märkas många år framöver. Vi behöver agera nu. Utan stärkta insatser för jämlik hälsa finns en uppenbar risk att hälsoklyftorna ökar ytterligare, skriver Anna Kiessling, ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för prevention och folkhälsa och medförfattare i Läkartidningen.

Coronapandemin har satt den ojämlika hälsan i blixtbelysning då den, på samma sätt som andra sjukdomar, drabbat individer i sämre socioekonomisk situation hårdast. De som arbetar i kontaktyrken, måste resa i kollektivtrafiken eller är trångbodda har större risk att smittas, då möjligheterna att undvika smitta är sämre. Effekter av arbetslöshet, ekonomisk stress, social isolering och ensamhet blir ofta större i redan utsatta grupper. Övervikt, rökning och hypertoni är också vanligare och adderar till risken för svår sjukdom vid covid-19. Alla dessa faktorer ökar också risken för icke smittsamma sjukdomar.

Man talar i dag om en »syndemi« (Fakta 1) där gemensamma orsaker bakom smittsamma och icke smittsamma sjukdomar samverkar och förstärker varandras negativa effekter. För att hantera syndemin, och samtidigt skydda mot viruset, behöver vi öka våra förebyggande och hälsofrämjande insatser också mot icke smittsamma sjukdomar. Detta är avgörande för att nå det övergripande nationella målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i befolkningen och sluta påverkbara klyftor inom en generation. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i detta arbete.

Vi har i våra dagliga patientmöten en unik möjlighet att främja hälsa och förebygga sjukdom genom en personcentrerad dialog där patienten är delaktig medaktör. Rådgivande samtal om goda levnadsvanor är viktiga för att optimera den medicinska behandlingen och minska risken för återinsjuknande. Det gäller i synnerhet den som är särskilt sårbar på grund av flera samverkande riskfaktorer. Vi har också en viktig roll i att stärka förebyggande insatser genom uppsökande verksamhet, och genom att delta i samhällsdebatten.

Den extraordinära situationen inom hälso- och sjukvården med undanträngningseffekter och en uttröttad personalstyrka kan inge en känsla av att vi just nu inte kan prioritera förebyggande och hälsofrämjande insatser. Men dessa insatser optimerar våra medicinska insatser redan här och nu. Ett exempel är minskad risk för komplikationer av rök- och alkoholstopp inför operation.

Det är dags att vrida utvecklingen mot ett hållbart samhälle med goda och hälsofrämjande livsvillkor för alla. Vi måste arbeta proaktivt för att minska risken för de sjukdomar som utgör den största sjukdomsbördan i Sverige. Först då står vi rustade inför en än mer långdragen eller ny pandemi.

Det är dags att vrida utvecklingen mot ett hållbart samhälle med goda och hälsofrämjande livsvillkor för alla. Vi måste arbeta proaktivt för att minska risken för de sjukdomar som utgör den största sjukdomsbördan i Sverige. Först då står vi rustade inför en än mer långdragen eller ny pandemi.

  • Vi måste i varje möte tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt som stärker patientens tilltro till sin egen förmåga, tilliten till andra samt ger hopp och framtidstro. Detta är viktigt för alla, då det påverkar individens motståndskraft, och är särskilt viktigt i en sårbar livssituation.

  • Vi måste uppmärksamma och stödja hälsosamma levnadsvanor hos alla, och särskilt hos individer med ökad risk. Det går att påverka levnadsvanor med evidensbaserade metoder som beskrivs i nationella riktlinjer. En livsomvälvande situation kan ofta ge kraft och motivation att agera, och förbättrade levnadsvanor har omedelbar effekt.

  • Organisationen behöver skapa förutsättningar för detta arbete genom kunskapsstöd, strukturer och ledarskap för systematiska arbetssätt på alla nivåer.

  • Vi måste också utveckla systematiska primärpreventiva insatser och verka för ett hållbart samhälle med goda och hälsofrämjande livsvillkor och ökad motståndskraft inför en långdragen eller ny pandemi.

Pandemins påverkan på samhället kommer att märkas många år framöver. Vi behöver agera nu. Utan stärkta insatser för jämlik hälsa finns en uppenbar risk att hälsoklyftorna ökar ytterligare.

 

Anna Kiessling, ordförande, kommittén för prevention och folkhälsa, Svenska Läkaresällskapet
Margareta Kristenson, överläkare, prof em i socialmedicin
Åsa Thurfjell, specialist i allmänmedicin
Eva Zeisig, överläkare, specialist i ortopedi
Sixten Elen, preventionssekreterare, Svenska Läkaresällskapets kandidat- och underläkarförening
Tobias Alfvén, ordförande, Svenska Läkaresällskapet


Fakta 1. Syndemi
Begreppet syndemi innebär en synergistisk epidemi/pandemi där flera samtidigt förekommande sjukdomar förstärker varandras hälsoeffekter, särskilt i utsatta sociala områden. Syndemibegreppet belyser biologiska och sociala interaktioner och deras betydelse för prevention, behandling, prognos och policybeslut. Denna bredare förståelse är viktig och mera framgångsrik än att enbart fokusera på enskilda sjukdomar eller pandemier. Att bara se covid-19 som en pandemi där komorbiditet utgör riskfaktorer utesluter ett bredare paradigm [1]

Referenser
1. Horton R. Offline: COVID-19 is not a pandemic. Lancet. 2020;396(10255):874.

 

Läkartidningen 2021-06-30

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.