Fetma – ett folkhälsoproblem i skärningspunkten mellan biologi och samhälle

Ola möter Peter i ett samtal inför SLS Berzelius Symposium 104 om fetma.

Ola Björgell, vetenskaplig sekreterare i SLS samt ordförande i SLS programkommitté samtalar med professor Peter M Nilsson, ansvarig för Berzeliussymposium 104 med titeln ”Obesity as an individual and societal challenge – new dicrections” som arrangeras i Malmö den 20-21 maj 2021, om varför just dessa vetenskapliga fortbildningsdagar är extra angelägna att uppmärksamma.

Varför behöver vi lära oss mer om fetma?

Fetma utgör ett folkhälsoproblem med ökad risk för ett flertal olika sjukdomar. Trots detta finns det många aspekter av fetma som vi inte riktigt förstår, t.ex. varför inte alla individer med högt BMI utvecklar komplikationer till fetma på ett likartat sätt eller betydelse av olika typer av fettväv [1]. Internationellt så har the Lancet fört fram begreppet ”The Global Syndemic” och med detta menas samtidig förekomst samt interaktion av klimatförändringar, fetma och malnutrition som globala trender vilka förstärker varandra som ”synergistic epidemics” [2]. Detta kan vara ett fruktbart sätt att se på fetma inte bara som ett individuellt problem med medicinska konsekvenser, utan som en företeelse med anknytning till både samhälle och globala utmaningar. Vi behöver därför lära oss mera både om fetmans biologi, komplikationer och behandling, men även om sociala och kulturella bestämningsfaktorer för fetma.

Vilka samarbetspartners finns med i symposiet?

Symposiet genomförs i samarbete mellan Svenska Läkaresällskapet, det strategiska forskningsrådet Epidemiologi för Hälsa (SFO EpiHealth) knutet till Lunds och Uppsala universitet, Region Skåne, Svensk Förening för Obesitasforskning samt med oberoende stöd av två läkemedelsföretag med produkter för att behandla fetma, Novo Nordisk samt Navamedic. Av stor betydelse är vårt samarbete med patientföreningen ”Hälsa oberoende av storlek” (HOBS) som verkar för att stödja sina medlemmar samt att samhället skall minska stigmatisering av individer med fetma.

Det är ett enormt innehållsrikt vetenskapligt program med allt från epidemiologi och fetmans mekanismer, ett flertal state of the art föredrag om metabolt frisk fetma samt kring behandlingar till kontroverser och lösningar, kan du berätta lite mer om det stora programutbudet?

Vi har velat ta fram ett program som uppdaterar kunskapsläget om fetma på olika nivåer av förståelse, från den basala biologiska och molekylära nivån, till den kliniska nivån och sedan till samhällsnivå där även patientperspektiv kan få komma till tals. Här är det av stor betydelse att vårt samarbete med Svensk förening för Obesitasforskning innebär ett tillskott av hög kompetens, inte minst vad gäller erfarenheter av kliniskt omhändertagande och olika vårdinsatser. Vidare så har vi två internationella föreläsare, dels Carel Le Roux från Dublin, en av världens mest kända fetmaforskare, och dels Torkild Sörensen, en framstående dansk fetmaforskare, som skall belysa fetmans paradoxer, av vilka det finns en del.

Fetma och övervikt är både ett individuellt och globalt hälsoproblem som orsakar miljontals dödsfall varje år och än fler under pågående covid-19 pandemin. Hur stor är egentligen riskökningen för svår sjukdom och död? Varför så? Andra iakttagelser och reflektioner?

Forskningen har visat att det finns en ökad risk för individer med fetma att drabbas av Covid-19 samt dess allvarliga komplikationer. Det föreligger ett graderat samband med stigande grad av fetma [3], men Socialstyrelsen har definierat nivån BMI 40 kg/m2 som förenat med en klart ökad risk. Dock gäller detta i högre grad för män än kvinnor och även åldern kan spela roll. Detta betyder att en äldre man med fetma, ofta i kombination med riskfaktorer och samsjuklighet, löper en högre risk än en yngre kvinna med fetma, ofta utan allvarlig samsjuklighet, varför man bör ta hänsyn till dessa bakgrundsfaktorer. På många IVA enheter domineras bilden av svårt sjuka Covid-19 patienter av patienter med fetma, oftast män samt äldre med samsjuklighet, även om undantag förekommer. Fetma är dessutom ofta förknippat med ökad risk för typ 2 diabetes. Det har dock visat sig att om diabeteskontrollen är god så behöver inte diabetes i sig innebära påtagliga överrisker vilket dock är fallet vid dålig metabol kontroll.

Mekanismer av betydelse för samband mellan fetma och svår Covid-19 infektion kan innefatta kronisk inflammation som kan öka riskerna för akuta inflammatoriska exacerbationer vid infektion (”cytokin-storm”), störd glukosmetabolism, samt nedsatt andning till följd av högt stående diafragma med dålig syresättning.

Finns tidiga faktorer, och andra paradoxer, kring fetma?

Vilken roll spelar faktorer tidigt i livet för fetma och dess följder i vuxenlivet? Man vet att faktorer redan för konceptionen (pre-konceptionell hälsa), under fosterliv samt under spädbarnsperioden, kan lägga en grund för framtida hälsa och ohälsa. Detta omfattar även benägenheten för fetma. Även om man vet att det finns en genetisk komponent (fr.a. FTO-genen) och familjär likhet vad gäller risk för fetma så kan olika tillväxtmönster under livets tidiga faser, influerade av näringsintag och socio-kulturella faktorer, öka eller minska risken för fetma i vuxenlivet.

En paradox gällande samband fetma och risk för hjärtkärlsjukdom är att det i områden av Europa med idag mycket hög risk för hjärtkärlsjukdom det under 1900-talet (när dagens patienter var unga) har varit vanligt med slankhet bland barn och ungdomar (östra Europa, f.d. Sovjetunionen), medan de områden där det finns flest överviktiga och feta barn och ungdomar i Europa idag (Grekland, Italien) har en lägre kardiovaskulär risk hos vuxna relativt sett. Vad beror detta på? Ytterligare forskning på befolkningsnivå behövs.

Läs mer om program och medverkande

När och hur kan vi anmäla oss?
Du kan anmäla dig till SLS Berzeliussymposium 104 redan nu via länken: https://magnetevent.se/Event/bz-104-obesity-as-an-individual-and-societal-challenge--new-directions-41289/

Är Du medlem i SLS får du en rabatt på hela 700 kronor!
Så, passa gärna på att bli medlem samtidigt och ta del av SLS många fortbildningsaktiviteter i ditt yrkeslivslånga lärande!
Avgift: 1200 kr för medlemmar i SLS och 1900 kr för icke-medlemmar (kort/fakturaavgift tillkommer). Studenter och doktorander betalar en lägre avgift på 500 kr. SLS fortbildningsintyg utdelas till samtliga deltagare.

Besked på genomförandeform (fysiskt och/eller digitalt) meddelas till deltagarna i början av maj månad, anpassat till Folkhälsomyndighetens aktuella rekommendationer och gällande regelverk för Lunds Universitet. Symposiet kommer att sändas digitalt för de registrerade deltagare som inte kan vara på plats, alternativt helt digitalt oms pandemi-läget så kräver under den aktuella tidsperioden.

Posterpriser delas ut för bästa postrar
Deadline för att insända abstract (max en A4 sida) för posterpresentation är den 15 april till peter.nilssoon@med.lu.se

Begränsat antal platser, först till kvarn gäller!
Anmäl dig redan idag. Sista anmälningsdag är den 1 maj.

Anmäl dig här!

Referenser:
1. Nilsson PM. Fetma är inte självklart skadlig hos alla individer. Intresset ökar för betydelsen av »metabolt frisk fetma« – hormonet neurotensin kan ge nya läkemedel mot fetma (Medicinsk kommentar). Läkartidningen 2016;113:D6FH.
2. Swinburn BA, Kraak VI, Allender S, et al. The Global Syndemic of Obesity, Undernutrition, and Climate Change: The Lancet Commission report. Lancet. 2019 Feb 23;393(10173):791-846. Erratum in: Lancet. 2019 Feb 23;393(10173):746. PMID: 30700377.
3. Petrakis D, Margină D, Tsarouhas K, et al. Obesity   a risk factor for increased COVID 19 prevalence, severity and lethality (Review). Mol Med Rep. 2020 Jul;22(1):9-19.

Berzelius Symposium 104 – abstractbook

Unik möjlighet att del av det senaste forskningen gällande fetma i skärningspunkten mellan biologi och samhälle.

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.