Dramatiska avgiftshöjningar för kliniska prövningar hotar den fria forskningen i Sverige

I sitt remissvar till ”Avgiftsförändringar till följd av EU-förordningen om kliniska prövningar av humanläkemedel – Rapport från Läkemedelsverket” avstyrker Svenska Läkarsällskapet förslaget om odifferentierade avgifthöjningar för klinisk prövning av humanläkemedel och föreslår istället att för akademiska läkemedelsprövningar behålla nuvarande avgiftsnivå med möjlighet att ansöka om avgiftsbefrielse.

Läkemedelsverket har på uppdrag av regeringen utrett hur en totalfinansiering av kostnaderna för kliniska prövningar av humanläkemedel kan konstrueras. Rapporten visar att med nya EU-direktiv fördyras kostnaderna för Läkemedelsverket och om detta helt skulle belasta den sökande skulle detta resultera i mycket kraftigt förhöjda kostnader.

– Den föreslagna avgiftshöjningen på 300 % för kliniska prövningar får mycket svåra konsekvenser för svensk oberoende fri akademisk forskning, vilket i sin tur kommer att drabba patienter i svensk hälso- och sjukvård, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Det kommer bland annat innebära att antalet kliniska prövningar riskerar att minska radikalt, vilket går helt emot life science strategin om att öka antalet studier i landet. Det innebär dessutom att regeringen går emot de egna intentionerna om att värna om den fria akademiska forskningen.

Svenska Läkaresällskapet anser att den föreslagna finansieringsmodellen, där ett vikande antal ansökningar ska finansieras genom ökade avgifter, är kontraproduktiv för svensk oberoende akademisk läkemedelsprövning.

– För att värna att kliniska prövningar fortsatt utförs i Sverige och kommer landets patienter till del måste alternativa finansieringsmodeller övervägas, säger Tobias Alfvén. Vi avstyrker helt förslaget om odifferentierade avgifthöjningar för klinisk prövning av humanläkemedel och föreslår istället att för akademiska läkemedelsprövningar behålla nuvarande avgiftsnivå med möjlighet att ansöka om avgiftsbefrielse.

Svenska Läkarsällskapet lyfter även fram att förslaget dramatiskt minskar möjligheten att hantera nya hälso- och sjukvårdsutmaningar.

– Många av de medicinska landvinningar som gjorts under den pågående pandemin har drivits av akademin, vilket den brittiska studien kring dexametason som behandling för covid-19 är ett lysande exempel på, avslutar Tobias Alfvén.

Läs remissvar

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.