”Se upp med test från coronans lycksökare”

Opportunistiska aktörer försöker nu sko sig på coronasituationen. Utökad testning i Sverige måste riktas in på validerade och högkvalitativa analysmetoder, skriver Britt Skogseid och Ola Winqvist, Svenska Läkaresällskapet i ett debattinlägg på Svenska Dagbladet.

DEBATT SVENSKA DAGBLADET 2020-04-02
Äntligen börjar politiker och myndigheter inse vilken avgörande roll storskalig testning har i bekämpandet av en epidemi av den karaktär vi nu upplever. Det är mycket glädjande. Testerna spelar roll på flera plan. För oss som individer är det självklart intressant att veta om vi bär på viruset eller ej, för samhället i stort innebär masstestning möjligheter att skapa större precision i de åtgärder som vidtas. En person med säsongsinfluensa ska förvisso vara hemma, men det är inte nödvändigt att vara totalt isolerad. De samhällsekonomiska vinsterna av att veta vilka som är smittade är stora. Än större blir vinsterna när vi med större träffsäkerhet också kan testa vilka som är immuna.

När nu regeringen och Folkhälsomyndigheten har hörsammat uppmaningarna från bland andra Världshälsoorganisationen (WHO) gäller det att välja rätt typ av test i rätt sammanhang. Det finns uppenbart ett antal lycksökare på provtagningsmarknaden som säljer coronans motsvarighet till graviditetstest och lovar nästan ögonblickliga resultat. Tyvärr riskerar den typer av tester att göra ont värre, eftersom de tyvärr ofta inte har rätt i mer än hälften av fallen. Så länge relativt få människor testas blir de negativa konsekvenserna av dålig precision begränsade. Betydelsen av precision ökar nämligen med storleken på testpopulationen.

Det finns i dagsläget i princip två olika tester: RNA-baserade PCR-tester som detekterar arvsmassan från virus, och serologiska tester som i blodet påvisar om individens immunförsvar har känt igen och producerat ett immunglobulinsvar. Om ett stort antal individer skall undersökas, blir det även viktigt för valet av test om de har symtom eller inte.

Om mängder av människor ska screenas blir ett laboratorietests precision helt avgörande, eftersom hur väl ett test kan fastställa en individ som coronasmittad eller frisk beror på hur vanlig smittan är i den testade befolkningen. Det finns två begrepp som beskriver hur bra ett laboratorietest fungerar. För det första sensitivitet, som visar hur stor andel sjuka individer som ett test identifierar som sjuka. För det andra specificitet, som på motsvarande sätt visar hur stor andel friska individer som ett test identifierar som friska.

Utmaningen med all testning både i och utanför laboratorier är att det inte finns några hundraprocentigt tillförlitliga test, utan det förkommer både falskt positiva (testet påvisar individer som sjuka även om de är friska) och falskt negativa (testet klassar någon som är sjuk som frisk).

Om vi tar ett exempel på ett test som låter väldigt tillförlitligt med en sensitivitet på 90 procent och en specificitet på 90 procent så betyder det att 10 personer av 100 får ett falskt negativt svar och 10 personer får ett falskt positivt svar. Som konsekvens blir 10 personer som bär på coronaviruset förklarade som icke-bärare och kommer därför fortsätta sprida smitta och 10 personer blir förklarade som smittade fast de är friska med isolering som följd.

Om vi utför testet ovan och befinner oss i en situation där 10 procent av de testade verkligen är bärare av coronaviruset, blir den matematiska konsekvensen att det enbart är 50 procents chans att ett positivt analyserat provsvar verkligen är sant positivt (positivt prediktivt värde). Testet fungerar endast om det görs i ett sammanhang där det stora flertalet av undersökta individer bär på viruset, till exempel vid tester när det var som sämst i Wuhan i Kina.

För att åstadkomma en hög precision behövs test med hög precisionsstandard och detta måste såväl myndigheter, allmänheten och alla som erbjuder tester ha i åtanke nu när ropen om testning av alla skalla.

Ett test med sensitivitet på 99 procent och specificitet på 99 procent i samma testbefolkning (10 procents förekomst av viruset) ger ett positivt prediktivt värde på 92 procent, det vill säga 92 av hundra med ett positivt resultat är sanna bärare av coronavirus.

Vid användning av hemtest med analysmetoder som har lägre sensitivitet och specificitet blir förmågan att diskriminera bärare från icke bärare, frisk eller sjuk, immun eller inte immun mycket osäker. Det är sannolikt minst lika tillförlitligt och dessutom billigare att singla slant. Därför är det viktigt att de satsningar på utökad testning i Sverige som nu görs riktas in på validerade och högkvalitativa analysmetoder och inte låter opportunistiska aktörer som erbjuder undermåliga tester sko sig på coronasituationen.

Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet, professor vid Uppsala universitet och överläkare i onkologisk endokrinologi, Akademiska sjukhuset

Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning, professor och överläkare i klinisk immunologi, Karolinska universitetssjukhuset

”Se upp med test från coronans lycksökare” Svenska Dagbladet 2020-04-02

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.