Ökade satsningar för forskning inom primärvården välkomnas

Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning kommenterar Forskningspropositionen.

Forskningspropositionen 2021 höjer anslagen för forskning och utveckling och gör satsningar på strategisk forskning av hög kvalitet och innovation. Fokusområden är klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle.
Totalt omfattar propositionen 13,6 miljarder kronor under perioden 2021-2024.

Det förslås ändringar i högskolelagen för att främja och stärka högskolans ansvar för samverkan, internationalisering och livslångt lärande och värna den akademiska friheten och den fria forskningen.

– Glädjande ses satsningar med ökade anslag för forskning och forskarutbildning till lärosätena, ett basstöd som urholkats genom åren och tvingat fram en ökad andel extern finansiering med risk för den fria forskningen, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning.

Som ett led i att stödja den fria forskningen får Vetenskapsrådet ett ökat stöd och det satsas på att inrätta excellenscentrum för att skapa miljöer för att befrämja och bedriva forskning av högsta vetenskapliga kvalitet.

Primärvården identifieras som ett område där förutsättningarna för att bedriva forskning och delta i forskningsprojekt ska förbättras. Det satsas också på forskarskolor inom allmänmedicin.

– Svenska Läkaresällskapet välkomnar satsningen på att öka forskningskompetensen i primärvården för att skapa bättre förutsättningar för primärvårdens medarbetare att driva och delta i forskningsprojekt, säger Ola Winqvist. Det är viktigt dels för att merparten av de stora patientgrupperna finns i primärvården, dels för att stärka utvecklingsmöjligheterna för specialister i allmänmedicin, något som framkom med önskvärd tydlighet under ett runda-bordssamtal som SLS arrangerade i början av 2020 med tema forskning i primärvården.

Propositionen innehåller också riktade satsningar på forskningsområdena psykisk hälsa och äldreforskning något som Svenska Läkaresällskapet eftersökt. Det satsas vidare på att bygga för kommande pandemier genom att stödja en ökad laborativ kapacitet vid den nationella forskningsinfrastrukturen SciLifeLab samt nytt nationellt forskningsprogram inom virus och pandemier,

– Vi välkomnar även den uttalade strategin för att stödja det livslånga lärandet och kompetensutvecklingen. Vi ser dock ett stort behov av riktade insatser för att förbättra förutsättningarna för läkare att kontinuerligt fortbilda sig, säger Ola Winqvist.

Propositionen hörsammar också arbetsmiljön och osäkerheten för forskare genom att bejaka tydligare karriärvägar inom högskolans karriärstruktur med blandat annat  flera anställningar som biträdande lektor för unga forskare.

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.