Efterlängtad reform eller hyllvärmare?

Svenska Läkaresällskapet saknar skarpa förslag som kommer att lösa de resurs- och bemanningsproblem som primärvården sedan länge brottas med.

En underdimensionerad primärvård har varit ett stort problem i decennier. Regeringen tillsatte Anna Nergårdh som särskild utredare med uppdrag att omstrukturera hälso- och sjukvården med fokus på primärvården. Ett uppdrag med stora förväntningar från omvärlden. När så huvudbetänkandet ”God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem” landade saknades förslag för en mer genomgripande reform.

– Huvudbetänkandet beskriver förtjänstfullt hälso- och sjukvårdens problem och utmaningar, men vi saknar skarpa förslag som kommer att lösa de resurs- och bemanningsproblem som primärvården sedan länge brottas med, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet (SLS).

SLS har i alla tidigare remissvar och inlägg framhållit att resursöverföringen är knäckfrågan, och att en resursöverföring måste genomföras utan att riskera en försämring av sjukvården i sin helhet.

– Resursfrågan är inte löst och ekonomiska satsningar saknas i förslagen, säger Tobias Alfvén. Hela sjukvården behöver tillskott av resurser om den ska klara omställningen med bibehållen kvalitet för patienten. Man bör dock undvika tillfälliga överenskommelser och ”satsningar” då de tenderar att bli just tillfälliga och leda till en splittrad och detaljerad styrning med ökad byråkrati. Primärvården behöver stabilitet och långsiktigt byggas ut för att kunna bli basen i hälso- och sjukvården.

För att inte tappa fart och riskera ytterligare ett misslyckat reformförsök av primärvården behöver det omfattande utredningsarbetet nu tas tillvara på bästa sätt.

– Alla parter måste anstränga sig för att omställningen ska bli verklighet. Staten måste fortsatt hålla i taktpinnen och stödja regionerna i omstruktureringen med resurser, lagstiftning och samordning, inte minst kring kompetensförsörjningen som är en utmaning för regionerna att var för sig klara av, säger Tobias Alfvén. Regionerna har här ett stort ansvar. En omstrukturering är beroende av en rad strategiska beslut i respektive region kring spelregler för vårdcentraler, tillsättningar av ST-tjänster och utformningen av forskningsmiljöer, avslutar Tobias Alfvén.

SLS anser vidare att företrädare för den medicinska professionen måste involveras i ännu högre utsträckning i omstruktureringen.

– Professionen måste involveras i arbetet med en strukturomvandling både lokalt och på övergripande nivå, för en gemensam grundsyn om vad som är god vård, säger Ingmarie Skoglund, specialist i allmänmedicin och ledamot i SLS nämnd. Vi kan till exempel dra viktiga lärdomar om förbättrade arbetsformer som den pågående pandemin bidragit till.

Läs Remissvar: God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19)

Relaterade nyheter

Svenska Läkaresällskapet lanserar sju utvecklingsområden för en stärkt primärvård

En förstärkt allmänmedicin avgörande för den nära vården

Vård efter behov – inga fler skärpta vårdgarantier, tack!

Resursfrågan avgörande för en väl utvecklad nära vård med allmänmedicin som bas

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.