Positivt att information om restnoteringar blir mer tillgängligt

Läkemedelsportalen FASS kommer från och med februari 2020 att kunna visa detaljerad information om alla restnoterade läkemedel. Ett initiativ för att nå ut brett med rätt information till såväl vård- och apotekspersonal som allmänhet. Mikael Hoffmann, ordförande i SLS kommitté för läkemedelsfrågor kommenterar.

Den som besöker FASS kommer kunna se vilka läkemedel som har information om en pågående restnotering och man kommer också att kunna ta del av Läkemedelsverkets råd om hur man ska hantera situationen.

Mikael Hoffmann ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor är positiv till att informationen blir mer tillgänglig.

– Det är bra med mer information till läkare och sjuksköterskor i vården i en kanal man använder, till apotekspersonal och patienter, säger Mikael Hoffmann i en kommentar i SVTs Rapport. Ännu bättre vore om regionerna tillsammans med Läkemedelsverket kunde ordna så att informationen automatiskt presenteras i journalsystemen när en läkare försöker skriva recept på ett läkemedel som är restnoterat.

Frågan om restnoterade läkemedel är komplex och påverkas av många olika faktorer.

– Restnoterade läkemedel är ett gemensamt internationellt problem. Det beror på att det särskilt för läkemedel utan patent blivit känsligare tillverknings- och leveranskedjor. Prispress i många led har lett till underleverantörer i flera led och otillräckliga mellanlager. Ibland kan alla läkemedelsföretag i världen som tillverkar ett läkemedel vara helt beroende av en enda underleverantör, säger Mikael Hoffmann.

Huvudproblemet ligger inte hos apotekskedjorna enligt Mikael Hoffman, som vill rikta kritik mot vårdens bristande beredskap i form av egna lager av kritiska varor på sjukhus.

– Det är ett stort misslyckande att samhället inte lyckats hantera det som i dag är ett vardagsproblem i vården på ett sätt som är patientsäkert och undviker onödigt merarbete. Ännu allvarligare är att det avslöjar hur oförberett vårt samhälle är inför kriser och katastrofer. Det är därför utmärkt att Utredningen om hälso-och sjukvårdens beredskap (S 2018:09) har fått ett tilläggsuppdrag att föreslå åtgärder mot brist på hälso- och sjukvårdsmaterial samt läkemedel, avslutar Mikael Hoffmann.  

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.