”Kunskapsrevolution enda sättet att lösa vårdkrisen”

Svensk hälso- och sjukvård måste lära sig att utveckla sig själv. Bara om sjukvården själv skapar och sprider kunskap kan vi lösa dagens vårdproblem. Det skriver företrädare för Kungl. Vetenskapsakademien och Svenska Läkaresällskapet som i dag presenterar ett gemensamt åtgärdsprogram för hälso- och sjukvården.

Vi är alla beroende av att vården fungerar. För att människor ska känna trygghet och tillit behöver vården finnas där när vi är som svagast. Svenskarna lyfter också fram sjukvården som en av valets viktigaste frågor. Problemen berör och engagerar.

Dagens hälso- och sjukvård lyckas inte motsvara de ökade behoven hos en befolkning som växer och åldras. Många människor väntar på att få genomgå behandling eller träffa en läkare. Överbeläggningarna ökar dramatiskt i många landsting och det saknas personal inom flera yrkesgrupper. Anställda i vården beskriver krångliga organisationer och en arbetsmiljö som inte inspirerar och utvecklar. På områden som tillgänglighet och patienters delaktighet är Sverige sämre än flera andra jämförbara länder.

Samtidigt har Sverige en vård som presterar goda medicinska resultat. Svensk hälso- och sjukvård har en hög andel forskarutbildad personal och våra nationella register och väl sammanhållna sjukvårdssystem ger unika möjligheter att följa upp och analysera resultat. Det ger oss goda möjligheter att ta oss an de problem som vi står inför.

Ett avgörande problem i dag är att vård och forskning lever åtskilda liv. Förr ansvarade ofta samma person för både vård och forskning, i regel en kliniskt verksam professor. I dag sker större delen av den kliniska forskningen utanför den ordinarie vårdverksamheten. Det beror bland annat på att klinisk forskning har svårt att få forskningsmedel och på att vården har marginaliserat forskningen till förmån för produktion och budgetmål. Konsekvensen är att det forskas för lite om hur vården kan utveckla den egna verksamheten.

Samtidigt saknas en övergripande styrning och samordning för att implementera ny kunskap inom vårdens alla led. Ingen aktör har det nationella ansvaret att integrera forskningen i vården.

Många av hälso- och sjukvårdens chefer har heller inte rätt förutsättningar för att genomdriva förändring. De beskriver hur administration och kortsiktig krishantering tar sådan kraft att den långsiktiga verksamhetsutvecklingen kommer i skymundan. Platsbrist, personalförsörjning och budgetfrågor står i vägen.

Kungl. Vetenskapsakademien och Svenska Läkaresällskapet presenterar i dag ett gemensamt åtgärdsprogram för en kunskapsrevolution inom vården. I arbetet har representanter deltagit från hälso- och sjukvård, landsting, universitet, myndigheter, forskningsfinansiärer, organisationer och näringsliv.

Tillsammans presenterar vi följande förslag:

  1. Gör universitetssjukvården till kunskapsnav. För att integrera forskning och kompetensutveckling i hela vårdkedjan bör universitetssjukvården få en ny roll med uppdrag att utveckla och sprida kunskap inom hela hälso- och sjukvården.
  2. Inrätta ett nationellt samordningsinstitut. För att stärka samordningen av forskning och utveckling bör det bildas ett nationellt institut som kan samordna det offentliga stödet till klinisk forskning och kunskapsstöd.
  3. Inför biträdande verksamhetschefer. Vården behöver ett kunskapsorienterat ledarskap. Vi föreslår vi två biträdande verksamhetschefer. Den ena med ansvar för administration. Den andra med ansvar för forskning, utveckling och utbildning.
  4. Skapa en gemensam e-plattform. I dag har sjukvården ett antal olika system för vårdinformation som inte kan kommunicera med varandra. För att skapa ökad samordning behövs en gemensam e-plattform där journaldata, kvalitetsregisterdata och biobanksresultat blir tillgängliga på ett integrerat sätt.
  5. Forska om multisjuka. En effektiv vårdkedja för multisjuka handlar om att förebygga vård och att utforma vårdplaner med tydlig ansvarsfördelning. Det nationella institutet bör säkerställa att det görs riktade forskningssatsningar om denna patientgrupp.


Bara genom en förändring som leder till att hälso- och sjukvården i större utsträckning själv producerar och sprider kunskap kan vi lösa vårdkrisen. Patienter och anställda måste få den tillgänglighet, kvalitet och arbetsmiljö som de förtjänar.

Jan Nilsson
ledamot Kungl. Vetenskapsakademien
Göran K. Hansson
ständig sekreterare Kungl. Vetenskapsakademien
Stefan Lindgren
ordförande Svenska Läkaresällskapet
Britt Skogseid
tillträdande ordförande Svenska Läkaresällskapet

Ladda ned pdf av åtgärdsprogram

Till debattartikel publicerad i SVD Debatt 2018-06-13

Till pressmeddelande publicerad 2018-06-13

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.