Konst & Läkekonst: Spanska sjukans historia

En av 200 New York-bor, en av 70 i Rio de Janeiro, Brasilien, och i Odessa, Ukraina, var 16:e invånare i Gujarata i Indien och så mycket som var tionde invånare i Ciskei i Sydafrika dog. Det är exempel på den kanske dödligaste epidemin sedan digerdöden: Den spanska sjukan 1918.

Mellan det första registrerade fallet i mars 1918, och två år senare, dog mellan 50 och 100 miljoner människor, mångdubbelt fler än vad som dog i första världskriget. Hur kunde den spanska sjukan spridas så snabbt? Hur påverkade den utgången av första världskriget? Hur hanterade läkarna epidemin? Påverkade den rekommendationerna att massvaccinera den svenska befolkningen inför svininfluensan (H1N1) 2009, och vilka lärdomar bör vi dra av sjukdomen idag?

Medverkande: Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor, forskar kring komplikationer av svininfluensa-vaccin berättar historien om den spanska sjukan.

Tid & plats: Den 10 april, kl.18-19.30, Svenska Läkaresällskapets hus, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm.

Efter programmet finns möjlighet att äta en lättare middag.
Pris: 150 kr/person (exkl dryck). Föranmälan görs till Restaurangen

Lästips!

Spanska sjukan kallas den influensaepidemi som tog mänskligheten på sängen när den dök upp plötligt för exakt 100 år sedan. Jonas Ludvigsson, barnläkare i Örebro, professor på Karolinska institutet, berättar om farsoten som dödade 2–5 procent av jordens dåvarande befolkning i en artikel publicerad i Läkartidningen.

Spanska sjukan – värsta farsoten sedan Digerdöden
Läkartidningen 2018-03-06