Engångsinsatser för att korta köer riskerar undanträngningar i vården
Regeringens särskilda utredare föreslår engångsinsatser för operationer av höftledsproteser, framfall och grå starr för att korta vårdköer. Svenska Läkaresällskapet välkomnar översynen men varnar för att sådana insatser kan hota sjukvårdens ordinarie prioriteringsprinciper. Samtidigt välkomnas förslag om att fasa ut vårdåtgärder som saknar medicinsk nytta.
För att uppnå en behovsstyrd vård har regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh fått i uppdrag att analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti med kortare tidsgränser än i dag. I ett tilläggsuppdrag ska utredningen även se över hur köerna i hälso- och sjukvården kan kortas. Som en del av detta överlämnades i veckan en promemoria till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
För att minska köerna föreslår utredningen bland annat en engångssatsning på operationer av höftledsproteser, framfall och grå starr. Respektive region ska besluta om patienterna ska opereras av offentliga eller privata vårdgivare, och i slutet av året planeras en utbetalning baserad på antalet utförda operationer. Genom att fokusera på ett fåtal diagnoser och patientflöden hoppas utredaren samla lärdomar som kan tillämpas på andra diagnosgrupper i framtiden.
– Det är positivt att regeringen tillsatt en utredning för att se över vårdgarantin och korta köerna i hälso- och sjukvården. Bristande tillgänglighet i vården är ett stort problem, och en patientgrupp som riskerar att hamna i kläm är äldre med multisjuklighet, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) ingår i en expertgrupp till utredningen om behovsstyrd vård och representeras av Niklas Ekerstad, ordförande i SLS delegation för medicinsk kvalitet och ledamot i SLS nämnd.
– Inom SLS är vi i regel kritiska till engångssatsningar för att korta köer, då de i allmänhet hotar våra etablerade prioriteringsprinciper. De skapar incitament som riskerar att bryta mot framför allt behovs- och solidaritetsprincipen, säger Niklas Ekerstad.
Oron för att engångsinsatser kan hamna i konflikt med sjukvårdens ordinarie prioriteringsordningen har framförts till utredningen. SLS menar att eventuella engångsinsatser tydligt bör villkoras så att prioriteringsplattformen följs.
Ett annat förslag från utredaren är att sluta utföra artroskopisk kirurgi vid artros eller misstänkt degenerativ meniskskada. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska dessa åtgärder inte utföras, eftersom de inte har bättre effekt än annan icke-kirurgisk behandling och dessutom är kostsamma. Detta förslag går i linje med Svenska Läkaresällskapets projekt Kloka Kliniska Val.
– Det är glädjande att utredaren nämner vårt arbete med Kloka Kliniska Val och att det får genomslag. Eftersom hälso- och sjukvårdens resurser är begränsade behöver vi öka takten på att fasa ut vård som är utan nytta. På så sätt kan vi höja vårdkvaliteten och frigöra resurser för insatser med större medicinskt värde, avslutar Catharina Ihre Lundgren.
Pressträff om insatser för ökad vårdkapacitet och kortare vårdköer
Måndag den 27 januari bjuder sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson in till en pressträff tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson, Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg och Liberalernas gruppledare Lina Nordqvist. Under pressträffen presenteras nyheter kopplat till ökad vårdkapacitet.