Uppföljande dialogmöte mellan SLS föreningar och NPO om kunskapsstyrning

Ta del av en sammanfattning av diskussionerna.

I mars bjöd SLS arbetsgrupp om kunskapsstyrning in till två uppföljande dialogmöten mellan SLS föreningar och NPO (Nationella programområden). Sammanlagt deltog det 11 av SLS föreningar och 12 NPO. Syftet var att följa upp hur det har gått efter 2023 års dialogmöten, då vi diskuterade hur samarbetet kan förbättras.

SLS arbetsgrupp om kunskapsstyrning tillsattes efter beslut i SLS Fullmäktige 2021. Arbetsgruppen genomförde under 2022 två undersökningar om hur SLS föreningar kopplar in och samverkar med systemet som var underlag för 2023 års dialogmöten. Fokus för årets dialogmöten var diskussioner om hur det har gått med kommunikationen sedan förra mötet. I diskussionerna blickade vi också framåt och efterhörde vilket stöd SLS kan ge.

Sammanfattning av diskussionerna

Vid det första dialogmötet blev primärvårdens bristande kapacitet och förutsättningar för att ta emot alla kunskapsstöd tydligt. Kunskapsstöden blir svåranvända i primärvården och det är
svårt att veta vad som ska prioriteras av alla vårdförlopp och kunskapsstöd.

När det gäller samarbete och kommunikation framkom att det är en utmaning både för breda NPO:er att ha kontakt med alla föreningar och för de föreningar som behöver ha kontakt med flera NPO:er. Samarbetet med närmast berörd förening respektive NPO fungerar bäst när indelningen överlappar. Samverkan med primärvården är svår. Från primärvårdshåll framfördes att fler allmänläkare borde ingå i olika grupper, men det är svårt att frigöra tid.

Exempel på samarbetssätt lyftes, bland annat att NPO bjöd in till avstämningar någon gång per termin, medverkan från NPO på professionsföreningarnas kongresser och inbjudan till föreningsstyrelsemöten. Påpekades att det ingår i uppdraget att hålla kontakt för att det inte ska dubbeljobbas.  

Nomineringsprocessen togs upp, bland annat att det kan vara svårt att få in nomineringar då nationella arbetsgrupper (NAG) ska tillsättas. Från föreningshåll framfördes som ett exempel att det kan vara svårt att täcka in allt, besparingsåtgärder kan göra det svårt att komma loss, arbetet sällan har separat arvodering och att det blir på fritiden. Ett NPO uppfattade ändå att nomineringsprocessen var transparent och öppen.  

Prioriteringar kom upp på båda dialogmötena särskilt då primärvården diskuterades efterfrågades horisontella prioriteringarna mellan vårdförloppen. I samband med prioriteringar lyftes även resursfrågan och att nya vårdförlopp som ska införas kräver resurser. Vid det andra tillfället togs prioriteringar och resurser upp mer generellt, bland annat diskuterades vem som ska göra prioriteringarna. I anslutning till denna diskussion lyftes ”Kloka Kliniska Val” och att vi även måste mönstra ut vård.

I anslutning till kort diskussion om implementering togs även upp hur man hittar kunskapsstöden och det utvecklingsarbete som pågår av 1177 för vårdpersonal och att det ska vara lätt att söka.

Avslutningsvis blickade vi framåt. SLS arbetsgrupp redogjorde för pågående arbete med att ta fram ett kunskapshjul om hur vi går från vetenskaplig evidens och erfarenheter från klinik till olika metoder för införande i praxis samt hur vi mäter och följer upp för att få en lärande organisation. Ett underlag för diskussion om dessa frågor ska tas fram. Det ska även kunna fungera för SLS internt för att rita kartan om var SLS verksamhet kommer in när det gäller forskning, kvalitet, etik och utbildning.  

När det gäller stöd från SLS ansågs det positivt att SLS kan vara en mötesplats för diskussion och dialog. Roller som nämndes för SLS var bland annat ”oberoende expert”, ”kvalitetsgranskare” och att SLS kunde ha en ”övergripande roll som analyserar systemets för- och nackdelar”. Mer konkreta förslag var att SLS kunde arrangera ”speed dating”, hjälpa till med att förstå och bevaka remissflödet samt att SLS adresserar problemen när det gäller möjligheter att delta i NAG (nämndes bland annat ekonomiska läget). Vid det föregående dialogmötet lyftes fördelen med att det är arbetsgivaren som tillsatt organisationen och då bör ge tid för arbetet.