Tiden inför en operation ska vara en förberedelsetid – inte en väntetid
Väntetiden inför operation bör användas som en förberedelsetid för optimering av patientens hälsotillstånd och förutsättningar för en komplikationsfri operation.
Människor lever allt längre. Det är en glädjande utveckling men ställer nya krav på sjukvården och samhället. En stark utveckling av kirurgisk teknik, anestesiologiska metoder, omvårdnad och rutiner har medfört en säkrare kirurgisk vård och snabbare återhämtning. Optimering av patientens hälsa och levnadsvanor inför kirurgi har inte uppmärksammats i motsvarande utsträckning. Väntetiden på operation bör användas som en förberedelsetid för optimering av patienten.
Stora framsteg har gjorts med avseende på det omedelbara perioperativa förloppet för att ge en säkrare kirurgisk vård med snabbare återhämtning och färre komplikationer enligt ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) som är internationella evidensbaserade behandlingsriktlinjer för hela vårdkedjan.
–Patientsäkerheten kan ytterligare förbättras genom åtgärder avseende påverkbara levnadsvanor inför kirurgi. Det gäller riskfaktorer som rökning och alkoholbruk men även för personer med undernäring eller nedsatt kondition, vare sig detta orsakas av sjukdom eller är en följd av ohälsosamma levnadsvanor, säger Roger Olsson, projektledare Stark för kirurgi – Stark för livet, Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt.
I en artikel publicerad i Läkartidningen lyfter Roger Olsson och medförfattarna, vikten av att prehabilitering bör ske efter individuell bedömning och identifierade behov. Ju tidigare förberedelser kan påbörjas desto bättre.
Läs hela artikeln i Läkartidningen: "Optimering av riskfaktorer inför kirurgi förbises" 2024-02-21
Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt drivs på uppdrag från och finansierat av Socialstyrelsen sedan 2012.