Rapport från SLS ordföranderåd

Svenska Läkaresälslkapets ordförande, Tobias Alfvén, öppnade mötet och lyfte SLS prioriterade frågor och nämnde ett antal pågående projekt såsom  Kloka Kliniska Val, Hippokratesrevisionen, läkares fortbildning och arbetet med kunskapsstyrning. Han nämnde även andra aktuella frågor som SLS nyligen uttalat sig om; angiverilag, rätten till tolk och den svåra ekonomiska situationen i flera regioner.

Specialinbjuden gäst var sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson som lyfte aktuella hälso- och sjukvårdspolitiska frågor:

• Regionernas ekonomiska situation. Ministern lyfte att det finns strukturella problem på många av landets sjukhus med fler anställda än vad budgetar medger och att läget förvärrades under pandemin. Med efterföljande vårdköer och inflationen, som skapar ökade pensionskostnader, och stora kostnader för hyrpersonal som påverkar bland annat ekonomin. Regeringen arbetar med frågan och vill hitta ett sätt att stötta regionerna där endast ett fåtal har budgetar som går ihop i nuläget. Ministern sa att det inte kommer att fungera med generella statsbidrag utan att de måste vara tydligt riktade till sjukvården och att ett förslag kommer presenteras i närtid.
  
  
•  En utredning har tillsatts för att se över behovet av fortbildning samt behov av att reglera det i någon form. I den ingår även att titta på specialistbehörighet inom vissa professioner.
  
  
• Behovet av att öka vårdkapaciteten kvarstår. Det måste finnas en plan för att uthålligt klara vårdkapaciteten. Vården måste klara av vardagliga situationer med vård-toppar samt kunna eskaleras upp vid behov. I försvarsberedningens rapport står att sjukvården har en central roll och även att kapaciteten ska kunna dubbleras vid behov. För att det ska gå behöver personal fylla på med kunskap om ex. intensivvård även hos de som inte arbetar med det till vardags för att öka beredskapen.
  
  
• Nyligen presenterades en ny läkemedelsstrategi. Ministern lyfte vikten av transparens, uppföljning och att ställa krav. Läkemedelsbristen är ett problem och Europa och Sverige behöver bli mer konkurrenskraftiga. Möjligheten för kliniska prövningar behöver även ökas. Det kommande regelverk på EU-nivå gällande bl.a. villkor för dataskydd behöver arbetas vidare med och det krävs konkurrenskraftiga villkor för forskning och produktion inom EU för att stärka beredskapen. System för ersättning för att behålla gamla antibiotika och ge stöd till nya och bättre antibiotika har arbetats fram. Även arbete mot överanvändning av antibiotika pågår.
  
  
• Ministern välkomnade SLS arbete med Kloka Kliniska Val och att arbetet drivs av professionen och inte politiken, även om politiken kan hjälpa till. Det är även viktigt att det inte används som ett besparingsmoment utan att det ska handla handla om kliniska val. Många insatser är inte alltid rätt för en patient utan det är rätt insats vid rätt tillfälle som är viktigt. 
  
  
• Administration och kunskapsstyrning. När arbetet startade med ett bredare grepp om kunskapsstyrning var det ingen ny fråga. Idag finns en situation med riktlinjer, SVF:er m.m. på många nivåer och det behövs en hierarki mellan dessa för att veta vilka som är tvingande, komplement osv. De har kommit en bit på vägen i arbetet och haft bl.a. haft samtal med SKR. Mer tid behöver läggas på implementering i stället för att skapa nytt. 

Under den den efterföljande frågestunden lyftes bland annat en fråga om hur Sverige ska få en likvärdig vård i hela landet då regionerna bestämmer vilka läkemedelsbehandlingar de ska erbjuda. Ministern svarade att alla regioner lyder under samma lag och att översynen av huvudmannaskapet därför behövs så att patienter inte behandlas olika beroende på var de bor.

En annan fråga handlade om kvalitetsregister samt att regeringen och SKR lägger för lite pengar på dem, och att mer stöttning behövs. Ministern svarade att kvalitetsregister behöver vara i myndigheters ägo och att just nu byts olika plattformar ut vilket skapar en del oro. Hon lovar återkomma  kring frågorna.

En fråga handlade om hur delning av journaldata mellan regioner kan förbättras för att underlätta vid exempelvis operation. Minsitern svarade att den förra regeringen tillsatta flera utredningar och att hennes ministerkollega som ansvarar för hälsodata-delen presenterat en färdplan för digital vårdinformation och att ett arbete pågår just nu.

En annan fråga handlade om hur Sverige kan öka kapaciteten för att genomföra kliniska prövningar i hälso- och sjukvården, och vad som krävs för att fler patienter ska kunna erbjudas att delta och få möjlighet att testa nya läkemedel och nya medicintekniska produkter. Minsitern svarade att initiativ kommer tas för att bättre visa upp vilka kliniska studier som finns och att de kommer ta ett statligt ansvar där. Under våren kommer möten hållas med olika grupper för att lyssna in problembilden och därefter kan regeringen se vilka åtgärder som behövs. Det är även en etisk fråga när många patienter vill delta i kliniska studier men inte ges möjlighet.

Ett medskick till ministern gällde regionernas behov av mer pengar och att det tidigare funnits mindre lyckade satsningar på bidrag som skapat mer administration. Slutligen fick ministern med sig ett önskemål om att SLS gärna är med och bidrar och deltar i utredningar och expertgrupper som läkarkårens vetenskpliga och oberoende professionsorgansiation. 

Nästa punkt på agendan handlade om arbetet i SLS fyra delegationer; forskning, utbildning, etik och kvalitet samt aktuella arbetsgrupper. Ordförande för respektive delegation och arbetsgrupp föredrog arbetet.

Forskningsdelegationen
Ordförande Ola Winqvist beskrev hur delegationens arbete har två ben;  forskningsfinansiering och forskningspolitik. Delegationen påverkar politiken genom att exempelvis anordna runda bords-samtal och besvara remisser. Bland annat har SLS tagit fram en rapport om forskning som visar att antalet som disputerar är konstant och att andelen kvinnor ökar. Däremot minskar andelen som blir docenter och professorer vilket gör att den kliniska lärarkompetensen utarmas och handledarna blir färre. SLS samarbetar även med Vetenskapsrådet och Kungliga Vetenskapsakademin för att ta fram en rapport om god forskning i vården. När det gäller forskningsfinansieringen så delar SLS årligen ut 33 miljoner kronor. Nyligen gick ansökningsperioden ut. Fler har sökt i år och beviljandegraden brukar ligga på ca 51 %. Prioriteringskommittén granskar ansökningarna och föreningarna kan nominera ledamöter inför kommande år. SLS delar även ut ett antal priser och deltagrna uppmanades nominera kollegor senast den 1 mars.

Utbildningsdelegationen
Ordförande Hans Hjelmqvist lyfte att fortbildning är en av SLS prioriterade frågor och är den största frågan som delegationen arbetar med. Delegationen bevakar även frågor som rör grundutbildningen och nya läkarprogrammet. Ett problem som finns är bristen på VFU-platser då mycket som förut ingick i AT nu ska in i grundutbildning. De följer även frågor som rör ST och BT och en temadag om BT kommer att arrangeras under Framtidens Specialistläkare under hösten 2024. Hans lyfte även EPA som är en metod för att mäta kompetens som finns inom nya läkarprogrammet och att en enkät om EPA under ST kommer att skickas ut till föreningarna. Delegationen arbetar även med frågan om svensk specialistexamen och utfärdar certifikat inom fördjupningsområden inom radiologi. Hans lyfte att att de är jämförbara med den europeiska motsvarigheten och att fler specialiteter kan ansluta och uppmanades kontakta honom eller SLS kansli om de vill veta mer. Slutligen lyftes SLS fortbildningsmodell som skiljer sig från andras tankesätt då de inte fokuserar på antal dagar. Modellen bygger på
fortbildningsplaner, dokumentation och uppföljning. Delegationen samverkar även med myndigheter, deltar i utredningar och besvarar remisser.

Etikdelegationen
Ordförande Anders Castor inledde med att beskriva att delegationen förutom ledamöterna består av tre representanter från allmänheten med särskild kompetens. Delegationens övergripande mål är att förbättra läkares förutsättningar för att kunna fatta etiskt underbyggda medicinska beslut och handla på ett etiskt försvarbart sätt i en föränderlig värld.
Delegationen har ett antal fasta uppdrag bl.a. att besvara remisser där de då särskilt granskar förslagen utifrån de etiska riktlinjerna, utse mottagare av Hippokratespriset och anordna Etikdagen tillsammans med Sveriges Läkarförbundet. De har även representanter i Statens medicinetiska råd (Smer) och Rätt till vård-initiativet.

Aktuella frågor som delegationen arbetar med:

• Beslutsoförmögna inom vården där det saknas en lagstiftning. Delegationen har skickat in ett förslag till Socialdepartementet på hur en sådan lag hade kunnat se ut.
• Frågan om etikutbildning som de driver med utbildningsdelegationen. De vill tydliggöra vad som ska ingå i utbildningen, hur den ska se ut och vem som kan undervisa.
• Frågor som rör precisionsmedicin, hälsodata, AI, och helgenomsekvensiering.
• Vårdplatsbristen som även var temat på förra etikdagen och prioriteringar i vården
• Privata sjukvårdsförsäkringar som påverkar principen att störst vårdbehov ska gå först.
• Läkarassisterat döende.

Avslutningsvis efterlyste Anders kontakt med föreningarnas egna etikråd.

Kvalitetsdelegationen
Ordförande Kiku Pukk Härenstam har lett delegationens arbete sen den startade för sex år sen. Delegationen samarbetar med flera av SLS kommittéer som anordnar egna fortbildningsdagar. Många frågor delegationen arbetar med härrör från fullmäktige-beslut och delegationen försöker ha en bred diskussion inom SLS i det arbetet. Exempel på pågående arbeten är att ta fram ett kunskapshjul och arbete med PROM och PREM tillsammans med medlemsföreningen för Socialmedicin. Delegtaionen samarbetar även med arbetsgrupperna för kunskapsstyrning och Kloka Kliniska Val. Delegationen bedriver omvärldsbevakning, besvarar remisser och stöttar SLS i olika uttalanden och debattartiklar. En förfrågan om att nominera nya ledamöter till delegationen kommer skickas ut till snart.

SLS vice ordförande Catharina Ihre Lundgren som leder arbetet i arbetsgruppen om kunskapsstyrning berättade kort om gruppens arbete och hänvisade till SLS hemsida där det finns rapporter och informationsmaterial. För ett år sen bjöd arbetsgruppen in till dialogmöten mellan NPO-ordföranden och föreningarnas ordföranden och  uppföljande möten kommer att genomföras den 13 och 19 mars. Arbetsgruppen arbetar även tillsammans med kvalitetsdelegationen med att ta fram ett kunskapshjul. Catharina informerade även från arbetsgruppen för ideellt arbete som efter fullmäktige 2023 tagit fram ett brev som informerar om vad arbetet inom SLS innebär och som kan fås ut på begäran och anpassas till föreningarna.

Kloka Kliniska Val (KKV)
Martin Serrander, ordförande för arbetsgruppen Kloka Kliniska Val, informerade om det pågående arbetet. Deras slutrapport finns att läsa på SLS hemsida. Arbetsgruppen har sedan rapporten släpptes kommunicerat med specialitetsföreningarna där en del kommit i gång med arbetet, de har deltagit i kurser och utbildningar och föreläst för att sprida arbetet. Den 16 februari arrangeras en temadag om KKV i SLS hus och online. Gruppen har även haft dialogmöten med Socialstyrelsen, beslutsfattare och NPO:er. Mer information finns på hemsidan. För att arbetet ska fortgå behöver fler driva frågorna och ges tid till arbetet och Martin underströk vikten av att KKV inte ska ses som en besparingsåtgärd inom vården.

SLS programverksamhet
SLS vetenskapliga sekreterare och ordförande i SLS programkommitté, Jonas F Ludvigsson informerade om kommande programaktiviteter. kommittén har under året arbetat med att ta fram programförslag i dialog med föreningarna, SLS pristagare 2023 samt utifrån en enkät som gjorts i Örebro.

Bland kommande programaktiviteter nämndes:

• Temadag med Kloka Kliniska Val den 16/2
• Webbinarium med Henrik Zetterberg om Alzheimers sjukdom 21/2
• Återkommande webbinarier med Svensk förening för Allmänmedicin och Svenska Barnläkarföreningen
• Konst och läkekonst, tema botanisk jazz den 19/3
• Digital temadag om ungas hälsa och klimatförändringar 21/3
• Berzelius Symposium 109: the Mind from Cradle to Grave 22-23/5
• Berzelius Symposiums 110: om TBE 4–5/10
• Föreläsning med en gastroenterolog från Australien 27/5 

Även aktiviteter planeras i Göteborg och Malmö för att sprida ut dessa geografiskt.

Avslutningsvis påminde SLS ordförande Tobias Alfvén om SLS fullmäktigemötet den 13 maj och sista dag för att lämna in motion den 13 mars.