SLS positivt till listningstjänst i primärvården – men ser risker med utformningen

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram förslag på reglering av en listningstjänst i primärvården. Sedan 1 juli 2022 gäller att den enskilde gör sitt vårdval i primärvården genom att lista sig hos en utförare. Svenska Läkaresällskapet (SLS) har lämnat synpunkter och är positivt till att förutsättningar för en listningstjänst regleras i föreskrifter, men har en del synpunkter på innehållet.

SLS lyfter bland annat vikten av att föreskrifterna för en listningstjänst bidrar till stabilitet och trygghet i primärvården, utan att för den skull låsa individer vid en utförare eller orsaka problem för utförare i utsatta områden och glesbygd.

– För mig som allmänläkare är listan det mest centrala för mitt uppdrag. Den definierar vilka människor jag med kontinuitet över tid ska ta personligt ansvar för när de är i behov av medicinsk bedömning vid hälsoproblem och sjukdom. Det är viktigt att listningssystemet blir stabilt och tydligt så att man vet var man har sin primärvård och sina fasta kontakter och samtidigt enkelt kan se alternativ om man av någon anledning vill lista om sig. Jag tänker att möjligheten att vara listad är ett fint erbjudande från samhället, säger Susanna Althini, specialist i allmänmedicin och ledamot i SLS nämnd.

Att utforma regleringen främst med tanke på den del av befolkningen som inte redan är listad eller som vill ändra sin listning, riskerar att ge ökad rörlighet i stället för stabilitet. SLS föreslår därför att regleringen av listningstjänsten inleds med information om var man är listad, och att det även bör framgå om man har en fast läkar- eller vårdkontakt. Därefter bör allmän information och information om utföraren komma.

– När det gäller information om utföraren är det viktigt att veta om utföraren erbjuder fast läkar- eller vårdkontakt. Det definierar utförarens förmåga att erbjuda personcentrerad vård med allmänmedicinen som utgångspunkt, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Vidare ser SLS risker med Socialstyrelsens förslag om att information om vårdgarantiuppfyllelse, patientsäkerhetsarbete och resultat av patientenkäten visas i listningstjänsten. Denna information ska vara lätt tillgänglig och sökbar för särskilt intresserade, men är komplex och för de flesta av tveksam nytta i valsituationen. Det är en svår avvägning att visa lagom mycket information för att få önskvärda systemeffekter.

– God allmänmedicinsk kvalitet uppstår då det finns balans mellan kontinuitet, tillgänglighet och hög kompetens. Vid oproportionerligt fokus på exempelvis tillgänglighet, riskerar svårare sjuka att trängas undan av den friskare befolkningens mer tillfälliga behov och efterfrågan av snabb tillgänglighet. Plockar man ut avgränsade mått för att beskriva en komplex verksamhet uppstår lätt ogynnsamma systemeffekter. Det är viktigt att primärvårdens uppdrag inte undermineras av regleringen, säger Susanna Althini.

SLS framhåller i sitt remissvar att förhållandet mellan antalet listade och antalet heltidsarbetande allmänspecialistläkare är det mått som kan spegla utförarens förmåga att leverera god allmänmedicin. Liksom information om enheten arbetar för att nå Socialstyrelsens riktvärde 1/1100. Men även det måttet kan ha baksidor i exempelvis socioekonomiskt tunga områden liksom i glesbygd, där hälsofrämjande insatser via omfattande primärvård behöver stärkas i ett jämlikt vårdsystem.

Läs hela remissvaret