
Kompetensförsörjningen en utmaning i omställningen till god och nära vård
SLS ordförande Tobias Alfvén kommenterar rapport från Vård- och omsorgsanalys som bygger på utvärdering av omställningen till god och nära vård.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har regeringsuppdraget att utvärdera omställningen till god och nära vård. I den andra delrapporten som publicerades idag har myndigheten tittat närmare på verksamheterna och professionernas perspektiv på omställningen. Rapporten visar bland annat att antalet specialister i allmänmedicin minskat samtidigt som antalet ST-läkare ökat.
I rapporten konstateras att mycket av arbetet inom omställningen hittills bedrivits på strategisk nivå, utan synliga effekter i verksamheterna. Vidare konstateras att förutsättningarna för att nå omställningens mål och syfte inte har förbättrats och att det saknas resurser för att driva det utvecklingsarbete som omställningen kräver. Från regioner och kommuner efterfrågas även tydligare vägledning från nationellt håll om hur utvärderingen av omställningen ska gå till.
En av utmaningarna som lyfts är kompetensförsörjningen. Enligt rapporten har antalet specialistläkare i allmänmedicin och distriktssköterskor minskat över tid. En jämförelse mellan 2017 och 2022 visar att antalet tillsvidareanställda specialistläkare i allmänmedicin har minskat, samtidigt som antalet ST-läkare och läkare utan specialistutbildning har ökat vid vårdcentralerna. Siffrorna bygger på en enkätundersökning till vårdcentralcheferna.
–Det är nedslående att antalet specialister i allmänmedicin har minskat, samtidigt som det är bra att antalet ST-läkare har ökat, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. För att klara omställningen och kunna erbjuda kvalificerad vård och kontinuitet och kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande måste primärvården stärkas, fast läkarkontakt realiseras och bristen på specialister i allmänmedicin åtgärdas och för det krävs hållbara och långsiktiga strategier.
Nationella vårdkompetensrådet föreslog i höstas att staten skjuter till en miljard kronor årligen under fem år för att finansiera fler ST-tjänster. Förslaget om statlig finansiering av ST-tjänster föreslogs redan 2018 av den statliga utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. SLS tillstyrkte då förslaget i sitt remissyttrande.
– Statlig finansiering av ST är visserligen en stor förändring men måste konkretiseras, inte minst hur finansieringen ska fungera rent praktiskt utan allt för mycket detaljstyrning samt hur man säkrar att både handledare och vårdcentraler finns och fungerar väl för utbildning och hur en rimlig geografisk fördelning på ST-tjänsterna kan se ut, säger Tobias Alfvén.
Därtill krävs enligt Svenska Läkaresällskapet långsiktiga förstärkningar med fokus på en hållbar arbetsmiljö, avgränsat uppdrag med listade patienter och fast läkare. Genom att dessutom förbättra förutsättningarna för att bedriva fortbildning och forskning i primärvården ökar möjligheten att attrahera och behålla både specialister och ST-läkare samt även locka tillbaka de som lämnat.