"Utan tid kan allt bli fel"

– Som doktor ska du vara proffs på två saker. Krispigt bra, ja, världsbäst på det du gör medicinskt – och världsbäst på att välkomna en människa, säger Ola Björgell.

Ola Björgell är docent och överläkare i diagnostisk radiologi vid Skånes universitetssjukhus. Han kompetensutvecklar hälso- och sjukvårdsanställda, lokalt och nationellt, i patientbemötande med diskrimineringslagen i fokus. Han har också byggt upp en omfattande verksamhet för att stärka vårdens arbete med mänskliga rättigheter.

Ola har arbetat i sjukvården hela sitt yrkesliv. Han började som sjukvårdsbiträde och har genom åren sett patienterna bli fler och personalen färre – vilket innebär snabbt krympande tid för mötet mellan läkare och patient.

– Att du känner dig absolut välkomnad som patient är så enormt viktigt eftersom du är i ett underläge när du möter vården. Du är utelämnad, ofta ensam och dessutom har du någon form av åkomma, kanske till och med är allvarligt sjuk. Det mötet måste få ta tid, men det får det inte alltid i dag.

Brist på tid kan leda till fel diagnos

Det finns forskning på hur patienter mår när de möter oss i  hälso- och sjukvården. Där finns gott om utvecklingspotential, anser Ola.

– För att vara patient i dag behöver du vara ganska stark, eller omgiven av vänner och anhöriga som ser till att dina mänskliga rättigheter tillgodoses. Att läkare ges förutsättningar att stanna upp och lyssna på dem de möter, och själva prioriterar det, är avgörande för en framgångsrik hälso- och sjukvård.

När mötet med patienten inte ges tillräckligt utrymme är det därför inte bara ett problem för patienten, utan för hela systemet.

– Patienten kanske inte berättar det som är viktigast eller svårast att säga, eller inte känner tillit till oss. Det kan leda till onödiga besök, kostsamma utredningar och i värsta fall fel diagnos. Om vi inte tar oss den lilla extra tiden finns risken att allting blir fel.

Arbetsmiljö intimt kopplad till patientbemötande

Ola anser att problemet i grunden delvis beror på att sjukvården måste träna på vänlighet. Enkäter i alla regioner i Sverige visar att en allt för stor del av medarbetarna upplever sig diskriminerade på grund av ålder, kön och etnicitet på jobbet.

– Hur ska du och jag kunna ta hand om patienter när vi inte ens kan ta hand om varandra som medarbetare? Hälso- och sjukvården är en samhällsaktör, en demokratiaktör, en hälsoaktör – vi om någon måste få träna och bli experter på det här.

Under #metoo skrev över 10 000 kvinnliga läkare under ett upprop och berättade om sexuella trakasserier och diskriminering.

– Vi har statistiska belägg på att vi behöver börja arbeta med att skapa respekt och vänlighet mellan medarbetare, för att sedan kunna gå in i patientmötet på samma sätt. Ekvationen går inte ihop om vi inte tränar i bägge led, de är så intimt sammankopplade.

Investera nu, få betalt sedan

Då behövs resurser till utbildning och tid för reflektion i yrkeskåren. En kostnad som sjukvårdens ledning enligt Ola måste våga ta för att komma ur den onda cirkeln av utmaningar kring tid, arbetsmiljö och patientbemötande.

– Det är inga vetenskapligt krångliga ekvationer. Vi som jobbar inom hälso-och sjukvård måste ges tid att jobba med det här! Vi måste skapa ett klimat där det är okej att prata om tillkortakommanden, hitta bättre modeller och upptäcka dem som kommer i kläm. Det går inte om man varken har gott om tid eller ett gott arbetsklimat.

( Vi har fått godkänt att publicera texten som ursprungligen är publicerad på Mogrenstiftelsens hemsida).