SLS kommenterar rapport från Vårdkompetensrådet

Dystra siffror presenteras i Nationella Vårdkompetensrådets rapport. Det saknas över 3 000 specialistläkare i allmänmedicin och enligt prognosen kommer var fjärde allmänläkare i primärvården att saknas år 2035. För att komma till rätta med läkarbristen föreslår Vårdkompetensrådet bland annat att staten ska skjuta till en miljard årligen i fem år för att finansiera fler utbildningsplatser för specialistläkare i allmänmedicin. Vidare föreslås en nationell samordningsfunktion med uppdrag att stödja regionerna i arbetet med att nå Socialstyrelsens riktvärde om 1 100 invånare per specialist i primärvården.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) välkomnar satsningen för fler ST- tjänster inom allmänmedicin, och vill se hållbara och långsiktiga strategier för att säkra att fler läkare vill specialisera sig i allmänmedicin och stanna kvar i yrket över tid.

– En välfungerande och utbyggd primärvård nås inte genom tillfälliga satsningar. Det krävs långsiktiga förstärkningar med fokus på en hållbar arbetsmiljö, avgränsat uppdrag med listade patienter och fast läkare. Genom att dessutom förbättra förutsättningarna för fortbildning och forskning i primärvården ökar attraktionskraften att stanna kvar i yrket, vilket Vårdkomptensrådet föredömligt lyfter. Nu gäller det att regeringen går vidare med dessa förslag och lyssnar på professionen som outtröttligt fört fram samma budskap år efter år. Det är en förutsättning för att vi ska klara av att hantera en åldrande befolkning med stora behov av vård, kontinuitet och samordning, för utan en välfungerande primärvård finns ingen fungerande sjukhusvård, säger Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet.   

Susanna Althini, specialistläkare i allmänmedicin samt ledamot i Svenska Läkaresällskapets nämnd har varit med i en referensgrupp till Vårdkomptensrådet och hade velat se tydligare allmänmedicinska skrivningar i slutrapporten.

– Jag hade önskat större tydlighet om det allmänmedicinska generalistteamet betydelse för en god och nära vård och satsningar på socialmedicin i socialt utsatta områden. Där behövs tillgång till specialistkompetens för arbete med jämlik hälsa på befolkningsnivå. Man talar i stället om odefinierade ledningssystem och ledarskapsprogram på nationell nivå som dessutom ska utredas vidare. Jag är rädd att det leder till ett top-down-perspektiv, säger Susanna Althini, specialistläkare i allmänmedicin. Jag vill i stället se ett digitalt kvalitetsledningssystem som verkligen underlättar för allmänläkaren att ta det medicinska ledningsansvaret i teamet runt de listade patienterna. En systemlogik som utgår från listan och ger varje fast läkare med team, överblick över hälsoläget för de listade människorna  och smidiga digitala kontaktmöjligheter till de aktörer i välfärdsystemet som behöver vara involverade och samordnas utifrån de enskilda människans behov, avslutar Susanna Althini.