Regeringen bör vidta åtgärder för att säkra barns hälsa och framtid
Företrädare för Svenska Läkaresällskapet, Barnläkarföreningen och Barnläkarföreningens delförening Global Barn- och Ungdomshälsa uppmanar den nya regeringen att ta klimatförändringarna på allvar. I ett brev till berörda ministrar inför COP27 uttrycks en oro för hur klimatförändringarna påverkar barns hälsa.
Vi representanter från läkarprofessionen och forskarsamhället skriver detta brev då vi är djupt oroade för den påverkan klimatförändringar har på barns hälsa i världen och hur detta kommer att förvärras om inte mål och åtaganden i Parisavtalet uppfylls.
Inför COP 26 förra året skrev vi ett brev och uttryckte samma oro till dåvarande ministrar. Tyvärr har inte vår oro minskat sedan dess. Den senaste IPCC rapporten från i år pekar på att vi är på väg att nå 1,5-gradersmålet redan inom två decennier och att endast drastisk minskning av CO2-utsläpp kan förebygga framtida miljökatastrofer.
Den vetenskapliga evidensen visar att klimatförändringarna påverkar barns hälsa genom både direkta effekter som värmeböljor, ökad nederbörd, översvämningar, torka och skogsbränder samt indirekta effekter som luftföroreningar, förändrade ekosystem och ökad utbredning av sjukdomsbärande insekter. Detta leder till en direkt ökad risk för dödlighet och sjuklighet i en rad sjukdomar som värmeslag, njursvikt, infektionssjukdomar, drunkning, trauma, andningsbesvär, förtidsbörd och låg födelsevikt. Vidare kommer klimatförändringarna till stor del att förändra barns närmiljö, vilket i sin tur kan leda till bland annat undernäring, fattigdom och minskad möjlighet till skolgång och migration. Spridningen av påverkan i världen är tydligt mycket ojämlik och det är de redan mest utsatta barnen, i till exempel låginkomstländer eller i särskilt utsatta geografiska regioner, som kommer att bära den största bördan av klimatförändringarna. (1)
I den senaste rapporten från Lancet om hälsoeffekter av klimatförändringar bekräftas denna bild, men betonar också att vårt fortsatta beroende
av fossila bränslen kommer förvärra effekterna på hälsan av alla ovanstående miljökriser. (2)
Miljö, klimat och hälsa är tätt sammankopplade och vi är oroliga att Sverige inte gör tillräckligt för att minska klimatförändringarna. Sverige är ett litet land med en relativt liten påverkan på världens totala utsläpp, men som tyvärr orsakar långt mer än proportionerligt CO2-utsläpp i förhållande till vår folkmängd. Sverige är också ett litet land med ett högt internationellt anseende och förtroende som har förmåga att visa vägen mot ett hållbart samhälle i framtiden. Att leda oss dit skulle vara en ambitiös klimat- och miljöpolitik som ger förutsättningar för en hälsosam framtid.
Vi vill med detta brev ge er som beslutsfattare vetenskapligt stöd men också uttrycka vårt krav om att ni som folkets och barnens företrädare gör allt som står i er makt för att erforderliga beslut fattas i linje med vad som krävs för att inte överskrida 1,5-gradersmålet, på det pågående klimattoppmötet, COP 27, i Sharm El-Sheik. Detta omfattar också att stötta de länder med mindre ekonomiska resurser, som stått för en bråkdel av utsläppen men som drabbas hårdast av konsekvenserna. De beslut som fattas nu kommer påverka hälsan för barn i Sverige och världen i generationer framöver.
Företrädare för respektive föreningar:
Mårten Larsson, barnläkare, ordförande Global Barn- och Ungdomshälsa
Ulrika Ådén, barnläkare, professor Neonatologi Karolinska Institutet, ordförande Svenska Barnläkarföreningen
Tobias Alfvén, barnläkare, docent Global Barnhälsa Karolinska Institutet, ordförande Svenska Läkaresällskapet
Referenser:
1. Helldén, D. et al. Climate change and child health: a scoping review and an expanded conceptual framework. Lancet Planet. Health 5, e164–e175 (2021).
2. Romanello, M. et al. The 2022 report of the Lancet Countdown on health and climate change: health at the mercy of fossil fuels. The Lancet S0140673622015409 (2022)