Är privata sjukvårdsförsäkringar ett hot mot vård efter behov?
Mikael Sandlund, ordförande för SLS delegation för medicinsk etik, medverkade den 17 juni i ett kunskapsseminarium med internationella experter och svenska beslutsfattare, arrangerat av LO och Arena Idé.
Privata sjukvårdsförsäkringar blir allt vanligare, inte bara i Sverige, utvecklingen är en del av en global trend. Studier visar att det i länder med en hög andel privata sjukvårdsförsäkringar, som USA, Australien och Nya Zeeland, är enklare att få tillgång till vård om du är höginkomsttagare än om du är låginkomsttagare. I Kanada har man valt en motsatt väg. Där har man bestämt sig för att förbjuda privata sjukvårdsförsäkringar för att kunna garantera en jämlik tillgång till vård.
Medverkade gjorde även:
Lena Hallengren, socialminister(S)
Josep Figueras, läkare och forskare inom hälso- och sjukvård samt chef för European Observatory on Health Systems and Policies
Sarah Thomson, Senior Health Financing Specialist | PhD, WHO
Jonathan Cylus, nat.ekonom med inriktning på hälsoekonomi samt chef för European Observatory on Health Systems and Policies verksamhet i London
John Lapidus, forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Eva Erlandsson, senior ekonom vid Svensk Försäkring
Ulrika Lorentzi, välfärdsutredare på LO
Webbinariet diskuterade och problematiserade utifrån frågeställningarna:
- Vad kan vi lära av hur privata sjukvårdsförsäkringar har påverkat vården i andra länder?
- Finns det utrymme för privata sjukvårdsförsäkringar i ett jämlikt sjukvårdssystem?
- Kan försäkringarna till och med bidra till en mer jämlik vård? Eller behöver politiker begränsa eller förbjuda dem?
Privata sjukvårdsförsäkringar rör grundläggande frågor om etik och vård efter behov eftersom de privata försäkringarna ofta är utformade så att de med försäkring kan gå före i vårdkön. På frågan om det centrala budskapet ur ett medicinsk-etiskt perspektiv, svarar Mikael Sandlund:
”Det centrala budskapet ur ett medicinsk-etiskt perspektiv är vård efter behov, vilket har en långtgående betydelse. Ska man erbjuda vård efter behov så betyder det bland annat att patientens behov först ska bedömas utav någon som inte är patienten, sedan viktas patientens behov mot andra patienters behov, där den med störst behov ska få hjälp först. Vård efter behov innebär också att man erbjuds vård oavsett ens ekonomiska möjligheter, sociala status eller förmåga att ta sig fram i systemet. Dessutom implicerar vård efter behov också en stark rättvise- och solidaritetsaspekt. För att exemplifiera, tänk rättviseteoretikern John Rawls och hans begrepp ”okunnighetens slöja”, det vill säga; du vet inte vilken position du kommer att få i samhället, om du är ung eller gammal, frisk eller sjuk, fattig eller rik? Vilket samhälle skulle du då föredra? Jo, rimligen ett samhälle där jag, om jag skulle behöva mycket hjälp eller vård, också skulle få det. Eller omvänt, om jag är den som inte är i behov av hjälp och vård, bidrar till de som behöver. Det här betyder också att vård inte är en utkrävbar rättighet, därför innebär de privata sjukvårdsförsäkringarna ett avsevärt brott mot det eftersom man genom en privat sjukvårdsförsäkring köper sig en utkrävbar rätt till specialistvård”
Se hela webbinariet här: https://arenaide.se/kalender/ar-privata-sjukvardsforsakringar-ett-hot-mot-vard-efter-behov/