“Kraftfullare åtgärder krävs för att nå mål om fast vårdkontakt”
I en replik på DN debatt efterlyser Svenska Läkaresällskapet och Svensk förening för allmänmedicin kraftfullare åtgärder för att nå målet om fast läkarkontakt för alla Sveriges invånare.
2021-03-16 DN DEBATT
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys gör i presentationen av årets IHP-studie på DN debatt den 15/3 en bra beskrivning av nuläget i svensk primärvård. Däremot är tonen uppgiven och slutsatserna defensiva. Svenska Läkaresällskapet och Svensk förening för allmänmedicin efterlyser kraftfullare åtgärder för att nå målet om fast läkarkontakt för alla Sveriges invånare.
Som IHP-studien förtjänstfullt visar har Sverige, med stor marginal, den sämsta personliga kontinuiteten bland jämförbara länder och vår placering ligger stabilt dåligt över tid. Detta trots att det finns stark evidens för att personlig kontinuitet inom vården leder till minskade kostnader, färre sjukhusinläggningar, förbättrad överlevnad och nöjdare patienter och personal.
Förslaget myndigheten presenterar är emellertid att vi ska använda 1177 som gemensam nationell ingång för första linjens vård över hela landet. Det är en åtgärd som kan motverka den personliga kontinuitet vi eftersträvar och vet är effektiv. Naturligtvis ska patienten när det är möjligt kontakta sin läkare eller sin distriktssköterska på den vårdcentral hen är listad, inte någon central funktion med noll kännedom om patienten. Bara i undantagsfall kan ett självständigt 1177 vara en bra ingång. Sedan föreslår Vårdanalys att myndigheten ska följa upp hur det går med regeringens primärvårdssatsning, att det ska ges mer information om hjälp vid psykisk ohälsa och att samordningen av patientinformation ska förstärkas. Acceptabla åtgärder som dock missar huvudpoängen.
Hur mycket vi än följer upp, planerar och informerar kommer det inte bli någon förändring om inte Sverige satsar ordentligt på en utbyggnad av den nära vården med vårdcentralerna som bas. Framför allt krävs satsningar för att åtgärda bristen på specialister i allmänmedicin. Utredningen för god och nära vård har beräknat att det behövs minst 1.400 nya specialister fram till 2027 om målet att alla invånare ska erbjudas fast läkarkontakt ska nås.
Svenska Läkaresällskapet och Svensk förening för allmänmedicin är optimistiska om att vi kan klara detta men det kräver kraftfulla åtgärder. En sådan är att staten i enlighet med förslaget från Utredningen för god och nära vård finansierar 1.250 nya ST-tjänster i allmänmedicin perioden 2019–2027. Här måste professionen ta stort ansvar för utformningen av utbildningsprogrammen för ST-läkarna. En annan åtgärd är att göra det attraktivt att arbeta som allmänläkare på vårdcentral, i syfte att behålla de specialister och ST-läkare som finns i primärvården men även locka tillbaka dem som lämnat. För att det ska bli attraktivt måste personalen på vårdcentralerna ges rimligt och avgränsat uppdrag och det digitala stödet måste vara integrerat i verksamheten, bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt användas där det ger dokumenterad nytta. Vi är också övertygade om att tid för professionell utveckling och kollegial dialog, stärkt forskningskultur, fler FoU-enheter och välfungerande processer för kunskapsspridning i primärvården kan bidra till stimulerande och attraktiva arbetsmiljöer.
Om staten, regionerna och professionen satsar gemensamt kan vi lösa det här på några år i stället för ett evinnerligt lappande och lagande i ett trasigt system. Och de största vinnarna om vi lyckas är den svenska befolkningen.
Tobias Alfvén, ordförande Svenska Läkaresällskapet
Magnus Isacson, ordförande Svensk förening för allmänmedicin
“Kraftfullare åtgärder krävs för att nå mål om fast vårdkontakt”
DN Debatt replik 2021-03-16