Jämlik folkhälsa kräver insatser på flera nivåer

Arbetet för en jämlik folkhälsa måste ske utifrån ett gemensamt ansvarstagande av de aktörer som påverkar samhället och folkhälsan, skriver Tobias Alfvén, SLS ordförande tillsammans med Anna Kiessling,ordförande SLS kommitté för prevention och folkhälsa i en kommentar.

Fyra KI-forskare efterlyser på DN debatt rejäla satsningar för att förebygga våra stora folksjukdomar. Vi inom Svenska Läkaresällskapet delar artikelförfattarnas ansats men saknar en bredare diskussion som inkluderar fler delar av samhället. Arbetet för en jämlik folkhälsa måste ske utifrån ett gemensamt ansvarstagande av de aktörer som påverkar samhället och folkhälsan.

Att insatser som förbättrar folkhälsan fortfarande har låg prioritet i hälso- och sjukvården är svårbegripligt när vi vet att det förebygger sjukdom och ohälsa samtidigt som det minskar vårdkostnaderna (1).

Artikelförfattarna lyfter ett högaktuellt ämne, men vi saknar en diskussion om de strukturella problemen som behöver synliggöras varje gång frågan lyfts om att förebygga sjukdom och främja hälsa och arbete med hälsosamma levnadsvanor. Hälsan och livslängden skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper och vår hälsa i stort påverkas av många delvis samvarierande faktorer såsom arv, biologiska, miljömässiga, socioekonomiska, psykosociala, levnadsvanor samt tillgång till hälso- och sjukvårdande insatser.

Hela hälso- och sjukvården, inte enbart primärvården är aktörer, där vi läkare tillsammans med annan personal inom hälso- och sjukvården har ett ansvar att informera patienterna om vilka eventuella hälsorisker ohälsosamma levnadsvanor medför. Vi har också, i mötet med patienten, en unik möjlighet att både identifiera individer med ohälsosamma levnadsvanor och hitta individanpassade strategier för att stödja människor att både förändra sina levnadsvanor till det bättre och vidmakthålla dem över tid. Det gäller i synnerhet i möten med individer som är särskilt sårbara på grund av flera samverkande medicinska, levnadsvanebetingade och socioekonomiska riskfaktorer.

Det preventiva arbetet för en jämlik folkhälsa måste ske utifrån ett gemensamt ansvarstagande av de aktörer som har mandat och möjligheter att stödja hälsosamma samhällsstrukturer och initiera insatser för en jämlik folkhälsa. Störst effekt ur ett befolkningsperspektiv har offentliga åtgärder som kräver en relativt liten insats av individen, till skillnad från insatser för individer och grupper med en hög risk som kräver en stor insats av den enskilda individen men har liten påverkan på kollektivet (2). Arbetet med prevention och hälsofrämjande levnadsvanor behöver belysas på strukturellt plan för att bli framgångsrika.

Arbetet med att nå en jämlik folkhälsa kräver insatser på flera nivåer. Hela samhället måste investera i åtgärder för en bättre och mer jämlik folkhälsa eftersom de samhälleliga förutsättningarna är avgörande för att påverkan på de individuella bestämningsfaktorerna för hälsa. Ett gemensamt arbete bygger ett fundament för jämlik hälsa. Styrning och samarbete mellan olika offentliga institutioner, myndigheter, privata aktörer och idéburna organisationer på nationell nivå och i kommuner, lokalsamhälle, i skolor, på arbetsplatser och civilsamhället på lokal nivå, som verkar för ett mer jämlikt samhälle och som på olika plan förebygger ohälsa.         

Tobias Alfvén, ordförande Svenska Läkaresällskapet
Anna Kiessling, ordförande Svenska Läkaresällskapets kommitté för prevention och folkhälsa

1. Sos 2018; www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf

2. Fohm 2021; www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/hur-hanger-livsvillkor-och-halsa-ihop