Stora skillnader i mödradödlighet
Den stora utmaningen inom global mödrahälsa är att förhindra att barnaföderskan dör under graviditet eller förlossning.
Enligt WHO:s beräkningar är risken för att dö under förlossning, där ingen sjukvård överhuvudtaget finns att tillgå, cirka 3 %. Det är lägre än 6,5 %, som är en extrem siffra som ibland anges för mödradöd på landsbygden i
Afghanistan, med andra tal 6 500 per 100 000 födslar. Jämförelsevis är mödradödstalen cirka 4 per 100 000 födslar i Sverige. Skillnaderna blir ännu mer markanta om man beaktar kvinnan under hela hennes reproduktiva
livscykel. Risken att dö under graviditet i Somalia är cirka 1 på 60, jämfört med 1 på 4 000 i ett höginkomstland. Om en kvinna blir gravid 6 gånger i Somalia eller 2 gånger i Sverige, ökar således livstidsrisken för att dö i barnsäng till 1 på 10 respektive 1 på 2 000.
De stora skillnaderna speglar den ojämna medicinska och sociala utveckling som skett globalt under de sista århundradena. Man ska komma ihåg att det är relativ sett svårt att mäta just mödradödlighet då det bygger på kännedom om antalet levande födda samt dödsfall under tidig graviditet, vilket är svårare att registrera än under sen graviditet.
Kvinnors hälsa i fokus
Mödradödlighet är mycket systemberoende. Ingen annan hälsoindikator påvisar större skillnader mellan rika och fattiga länder. I slutet av 1980-talet lanserade WHO ”The Safe Motherhood Initiative”. Syftet var att reducera mödradödlighet med fokus på kvinnors hälsa och inte enbart barnbegränsande ansatser. Världssamfundet hade tidigare under 1960- och 1970-talet satsat ensidigt på befolkningskontroll utan större koppling till moderns ohälsa eller sociala situation. Befolkningskontrollen genomfördes i form av graviditetsförebyggande åtgärder (till exempel steriliseringskampanjer i Indien) eller barn-hälsovård (till exempel nutritions- och vaccinationsin-satser i krigsdrabbade områden som Biafra). Begreppet mödrahälsovård fick, med Safe Motherhood-initiativet, en mer framträdande roll i arbetet med att söka bot mot de höga dödstalen.
Samhällsstrukturen påverkar mödrahälsovården
Global ohälsa korrelerar allt mindre till klimat. I dag anses ekonomi, utbildning och social utveckling vara de huvudsakliga hälsobestämmande faktorerna. Under 1990-talet vidgades fokus ytterligare inom mödrahälsovård till att omfatta ”Reproduktiv hälsa och rättigheter”, vilket innebar såväl medicinska som legala och sociala insatser. I de internationella styrdokumenten in-fördes den enskilda kvinnans rätt att bestämma antalet barn samt hur tätt barnen ska komma utan att utsättas för diskriminering, sexuellt tvång eller partnervåld. Det innebar i praktiken att obstetriska åkommor inte enbart bedömdes kunna lösas inom kvinnosjukvården utan måste länkas in i samhällets struktur. Exempelvis infrastrukturen, tillgång till vägar mellan barnaföderskans hem och sjukhuset, visade sig vara av medicinsk betydelse. Även möjligheterna till kirurgisk intervention vid en postpartumblödning visade sig vara av medicinsk betydelse.
Minskandet av kvinnors ohälsa och mödradödlighet
Fattigdom ska ses som kontextuell och multidimensio-nell men också dynamisk, vilket framgår när man jämför utvecklingen i Honduras, Malaysia, Kuba, Vietnam och Sri Lanka. Länderna har under lång tid genomfört strukturomvandlingar på flera nivåer i samhället (till exempel inom utbildningssektorn samt vattenförsörjning, vägar, sanitet) med en geografisk spridning. Statistiken visar kraftig nedgång i fattigdom, kvinnors ohälsa och mödradödlighet under strukturomvandlingsperioden trots att sjukvårdens andel av BNP förblev relativt låg. Denna kunskap låg till grund för FN:s Milleniemål. 4 av de 8 målen syftade till att minska mödra- och barndöd-lighet, spridning av HIV samt främjandet av kvinnans egenmakt. Då utbildad vårdpersonal från låginkomstländer rekryteras till verksamhet i höginkomstländer är avsaknad av utbildade obstetriker samt bristen på mer eller mindre utbildade barnmorskor fortfarande stor globalt. Det förefaller vara ett så komplext problem att det inte ens specifikt tas upp på världssamfundets nya” Agenda 2030” trots de många hållbarhetsmålen.
Mödrahälsovård på ”Stora likarättsdagen”
Ovan beskrivs utmaningar inom global mödrahälsa. En annan stor utmaning är att få ut fakta om kvinnors hälsa. Med inspiration av Roslings ”Factfulness” kommer Birgitta Essén på ”Stora likarättsdagen", ge oss exempel och knep för att förstå reproduktiv hälsa ur såväl ett globalt perspektiv som ett migrationsrelaterat perspektiv.
– Jag kommer visa hur vi i svensk sjukvård kan använda oss av den kunskapen för att ge mer jämlik vård för de mest utsatta kvinnorna i Sverige, nämligen migranter med rötter i de allra fattigaste länder till exempel Somalia, berättar Birgitta Essén.
FOTO: Deltagare i första internationella kongressen ’Women in Global
Healthchapter Somalia’ som hölls i Garowe Somalia januari 2019. Det lockade vårdpersonal och policymakers från många delar av det hårt drabbade landet
FAKTA OM BIRGITTA ESSÉN
Birgitta Essén är professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård vid Uppsala universitet, samt överläkare vid kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset där hon leder en mottagning med inriktning på transkulturell kvinnosjukvård. Hennes forskningsprofil är sexuell och reproduktiv hälsa med analys av begreppet ’reproduktiva rättigheter’. Hon är ledamot i Svenska Läkaresällskapets kommitté för Global hälsa.
STORA LIKARÄTTSDAGEN & STORA LIKARÄTTSGALAN 23 NOV 2020
Var: www.musikisydchannel.se
När: Livesändning den 23/11 och därefter minst en månad framåt när Du vill och kan lyssna. Ett schema för dag & kväll finns på www.likarätt.nu
Hur: Alla SLS medlemmar kan helt fritt gå in på Musik i Syd Channel och lyssna, helt utan registrering eller avgift.