Professionen är central i en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård

Svenska Läkaresällskapet (SLS) välkomnar några av förslagen i betänkandet Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård (SOU 2020:36), men saknar helt förslag för hur professionen ska inkluderas i arbetet och efterlyser förbättrade förutsättningar för fortbildning.

Utredningen Sammanhållen kunskapsstyrning har i betänkandet Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård (SOU 2020:36) lagt förslag som syftar till att öka förutsättningarna för staten att göra de insatser som mest effektivt bidrar till att målen med hälso- och sjukvården nås samt ökar förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens professioner att arbeta kunskapsbaserat. Svenska Läkaresällskapet (SLS) välkomnar några av förslagen, men saknar helt förslag för hur professionen ska inkluderas i arbetet och efterlyser förbättrade förutsättningar för fortbildning.

– Det är förvånande att den medicinska professionen inte lyfts tydligare i utredningens förslag, säger Tobias Alfvén ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Allt arbete för en mer kunskapsbaserad vård måste inkludera professionen, och vår roll i det arbetet måste tydliggöras. Vi efterlyser även förslag på hur fortbildningsfrågan ska lösas. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling är en nödvändig förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna fortsätta att leverera resultat, avslutar Tobias Alfvén.

– Sjukvården är en kunskapsorganisation där vårdens medarbetare är den viktigaste resursen, som har kompetens samt förmågan att omsätta den i den dagliga vården och genom att utveckla och förvalta arbetssätt som ger en säker och god vård, säger Karin Pukk Härenstam, ordförande i SLS delegation för medicinsk kvalitet. Därför har SLS inlett hela remissvaret med principiella ståndpunkter om kunskapsbaserad hälso- och sjukvård, avslutar Karin Pukk Härenstam.


För att uppnå en mer kunskapsbaserad hälso- och sjukvård anser SLS bland annat att:

  • Professionen alltid ska vara inkluderad i alla sammanhang där man utreder system för att göra hälso- och sjukvården mer kunskapsbaserad. Pandemin har verkligen visat vikten av att professionen kliver fram och tar ansvar för kunskapsutvecklingen.

  • Begreppet ”kunskapsstyrning” är felaktigt och bör utrangeras. Man kan inte styra med kunskap. Begreppet implicerar också att kunskap är något som utvecklas och finns på central nivå när i själva verket forskning och kunskapsutveckling sker genom professionerna i verksamheterna.

  • Man måste satsa på forskning och medarbetarnas fortbildning. Basen för all kunskapsbaserad hälso- och sjukvård är forskning och kontinuerlig utbildning av personalen. Förutsättningarna för att lyckas med det kunskapsbaserade arbetet i regioner och kommuner kräver en strategisk satsning på forskning och utbildning för att säkra professionernas livslånga lärande.

  • Staten bör ta ansvar för normering med stöd av professionen. Framtagandet av kunskapsstöd med betydande konsekvenser för sjukvården bör förläggas till Socialstyrelsen. De statliga riktlinjerna måste utarbetas i samråd med högsta medicinska och vetenskapliga kompetens inom respektive område. Detta skulle möjliggöra att de statliga kunskapsstöden växte fram i samarbete med SLS professionsföreningars rekommendationer snarare än parallellt vilket är risken nu.


Läs SLS remissvar

Foto: Karin Pukk Härenstam, barnläkare samt ordförande i SLS delegation för medicinsk kvalitet.

Fotograf: J. Wulff