Nytt beslutsstöd för prioriteringar av rutinsjukvård

Socialstyrelsen publicerade i går 2020-04-20 beslutsstöd kring prioriteringar av rutinsjukvård under pandemin. Detta är del två av Socialstyrelsens arbete för att klarlägga prioriteringar i vården föranlett av den pågående pandemin. Del ett rörde specifikt prioritering av intensivvårdsplatser om situationen skulle bli sådan att platsantalet var lägre än behovet.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har i debattinlägg lyft fram kritik mot principdokumentet om intensivvårdsprioritering eftersom dokument kan läsas på ett sätt som innebär påtagliga avsteg från den lagfästa prioriteringsplattformen. Patientens (kronologiska) ålder riskerar bland annat att användas som prioriteringsgrund, något som prioriteringsplattformen av goda skäl inte tillåter, och som kommer i konflikt med den första principen om människovärdet.

– De nationella principerna för prioritering inom intensivvård är uttryckligen till för att användas om och när den extraordinära situationen skulle uppstå att det faktiskt saknas IVA-platser för att kunna behandla alla patienter med indikation för IVA-vård. Denna situation har ännu inte uppstått, såvitt rapporteras, säger Mikael Sandlund, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik. Däremot nås vi av rapporter och farhågor om att principerna trots detta redan tillämpas i vården, ribban har höjts, ibland med stöd av oklart formulerade lokala riktlinjer inspirerade av Socialstyrelsens nationella principer. Om den informationen stämmer är det allvarligt.

I de ”Nationella principerna för prioritering av rutinsjukvård” har man lagt vikt vid att beskriva och anknyta till Prioriteringsplattformen, vilket Mikael Sandlund tycker är bra.

– Själva texten är dock inte särskilt enkel att ta till sig, man får läsa flera varv för att förstå vad som menas. Mindre bra är också oklarheten om när dessa principer ska tillämpas.

I inledningen står det: ”Principerna för prioritering gäller när behovet av vård överstiger de tillgängliga resurserna, oavsett orsak. De är dock framtagna särskilt med tanke på risken för att covid-19-pandemin orsakar en sådan situation, inom olika vårdområden. Principerna gäller alla patienter som behöver vård under denna tid, och är desamma oavsett vårdbehovets orsak.”

– Man kan med visst fog hävda att situationen – pandemi eller inte – alltid är sådan att ”behovet av vård överstiger de tillgängliga resurserna”. Om det inte vore så behövs ju ingen prioritering, säger Mikael Sandlund. Därför är det rimligt att läsa principdokumentet för rutinsjukvård i ljuset av att detta gäller, även i mindre extraordinära, och mer ordinära, situationer.

En strategi som nämns i dokumentet är att skjuta upp olika vårdinsatser där det inte är direkt livsfarligt för patienterna, även om det innebär förlängt lidande, för att skapa utrymme för att ta hand om de ökade covid-19-orsakade vårdbehoven.

– Det kan till exempel röra sig om höftledsplastik. En strategi som redan tillämpas i stor skala och inom alla specialiteter, och sannolikt med tämligen stor acceptans från befolkningen. Men vi skjuter ett berg framför oss, säger Mikael Sandlund. Här behöver professionerna tänka till och hitta sätt att ta hand om detta utan att det knäcker patienter, personal och organisation.

En annan aspekt av detta är att det finns allvarliga indikationer på att patienter avstår från att söka vård trots akuta, allvarliga tillstånd.

– Varken incidensen stroke, psykos eller hjärtinfarkter bör sjunka till följd av en pandemi, men vårdsökandet rapporteras ha minskat. Också här en viktig uppgift för oss professionella att agera, säger Mikael Sandlund.

Socialstyrelsens principer för rutinsjukvårdsprioritering lyfter enbart olika aspekter av ransonering av vård som handlar om att skjuta upp vård, ge mindre avancerade insatser samt att avvisa vissa vårdbehov.

– Det skulle vara angeläget att Socialstyrelsen kompletterade dessa principer med förslag på möjliga rationaliseringar av vårdens mer administrativa procedurer, vilka i många fall åläggs oss via dekret från just denna myndighet, säger Mikael Sandlund. Kan det vara realistiskt att i ett extremt pressat läge som sjukvården faktiskt befinner sig i, släppa på vissa krav? Som finns i till exempel SOSFS 2011:9 (Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) eller HSLF-FS 2016:1 (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) för att bara ta två av flera hundra möjliga exempel, avslutar Mikael Sandlund.

Länkar
”Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden” Socialstyrelsen. Publicerad 2020-03-26

”Nationella principer för prioritering av rutinsjukvård under covid-19-pandemin”
Socialstyrelsen. Publicerad 2020-04-20