NKS – ett demokratiskt haveri och ett sällan skådat slöseri med skattemedel

REMISSVAR 2020-09-17

Regeringen gav i februari 2018 Sofia Wallström i uppdrag att som särskild utredare utreda besluts- och genomförandeprocesser i samband med upphandlingar och investeringar i hälso- och sjukvården, detta efter en massiv och negativ rapportering kring Nya Karolinska Solna (NKS). Svenska Läkaresällskapet välkomnar utredningen och har fått möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS, SOU 2020:15.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) anser att det är högst angeläget att utreda de beslutsprocesser och kostnader som varit aktuella i samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna (NKS) för att kunna dra viktiga lärdomar inför framtiden.

 – Analysen i utredningens betänkande är sammantaget en bedrövlig läsning. Beslutsprocessen kring byggandet av NKS och den nya verksamhetsmodell som infördes på sjukhuset, kan inte beskrivas på annat sätt än som ett demokratiskt haveri och ett sällan skådat slöseri med skattemedel i en hälso- och sjukvård som i övrigt lider av knappa resurser, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

SLS slår fast att det inte råder någon tvekan om att NKS-projektet innebär ett stort misslyckande när det gäller planering och organisering av sjukvården i Stockholmsregionen, vilket kommer att påverka vården och patienter under många år framöver. Utredningen visar på ett flagrant exempel av huvudlös politisk styrning av hälso- och sjukvården där sjukvårdens professioner exkluderats.

 – En av de största lärdomarna är att vårdens professioner måste finnas med i hela processen, från början till slut, när sjukvården ska genomgå stora organisationsomställningar, säger Tobias Alfvén.

SLS har som så många andra - i flera debattinlägg - riktat skarp kritik mot bygget av NKS och den obeprövade styrmodellen ”en värdebaserad vård” som NKS baserat hela sin verksamhet på. En verksamhetsmodell som bland annat riskerar undanträngningseffekter och ökade patientsäkerhetsrisker.

 – När man inför nya organisations, styr- och ersättningsmodeller i hälso- och sjukvården så måste man ställa samma krav som vid införandet av nya behandlings­metoder, det måste finnas vetenskapligt stöd och en plan för utvärdering, säger Tobias Alfvén. Något som lyst med sin frånvaro vid införandet av en värdebaserad vård och som vi nu tyvärr ser drabbar patienterna som löper ökade patientsäkerhetsrisker när de måste flyttas runt mellan olika verksamheter och sjukhus.

I remissvaret lyfter SLS särskilt fram vikten av att säkerställa att det finns förutsättningar för forskning och utbildning i med större strukturförändringar och investeringar inom hälso- och sjukvården. För att minska risker för patienter och berörd personal i samband med strukturförändringar och investeringar i hälso- och sjukvården behöver även den statliga tillsynen utvecklas.

SLS slår även fast att förändringsarbete inom hälso- och sjukvården måste inkludera vårdens professioner och föregås av risk- och konsekvensanalyser och ha en tydlig plan för uppföljning och revision. SLS anser emellertid att det inte räcker med löpande uppföljningar för att på ett ändamålsenligt sätt utvärdera förändringsarbetet inom sjukvården. Det måste även ske systematiska externa medicinska revisioner på verksamhetsnivå inom hela sjukvården för att man ska kunna följa hur strukturförändringar påverkar kvaliteten i vården som bedrivs.

SLS har mot denna bakgrund utvecklat en modell för professionsbaserad medicinsk kvalitetsrevision som bygger på att läkare och andra relevanta vårdprofessioner regelbundet granskar kliniker och vårdcentraler runt om i landet enligt en förutbestämd metodik. Granskningen omfattar medicinska resultat, patientsäkerhet, forskning, fortbildning och etik.

SLS stödjer i mångt och mycket utredningens slutsatser och rekommendationer, men efterlyser tydlighet kring ansvarsfördelningen mellan stat och regioner kring förverkligandet. SLS bedömning är att rekommendationerna till stor del speglar en generellt oklar struktur vad gäller styrning, utvärdering och revision av hälso- och sjukvården i Sverige och avstyrker helt förslaget om att SKR ska ges i uppdrag att främja kunskapsutbyte och kunskapsuppbyggande om styrning inom hälso- och sjukvården.

 – Vi ställer oss inte bakom att SKR ska gå in och styra kunskapsutvecklingen, ett sådant eventuellt nationellt uppdrag bör läggas på helt oberoende part eller statlig myndighet, förslagsvis Socialstyrelsen, avslutar Tobias Alfvén. Vi efterlyser även att professionsorganisationer ges ett tydligare ansvar vid förändringsarbete för att tillse att olika reformer verkligen bidrar till en god, förbättrad och jämlik vård.

 Läs SLS remissvar