Kommer migrationslagstiftningen att överensstämma med medicinsk etik?

Den parlamentariska Migrationskommittén har nu lämnat över sitt betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54)  till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Den breda politiska uppslutningen bakom förslagen som eftersträvades, har inte kunnat uppnås och det är ännu inte klart vilka av förslagen som kommer att remitteras.

Ur Svenska Läkaresällskapets (SLS) perspektiv är det centralt att bevaka den kommande lagstiftningens konsekvenser ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Kommittén föreslår bland annat ett återinförande av ”synnerligen ömmande omständigheter” och där ska svår sjukdom kunna ingå. Dock kommer de personer som kan omfattas av sådana omständigheter enligt förslaget, inte att få permanent uppehållstillstånd, utan ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i 13 månader med möjlighet till förlängning. Detta föreslås gälla både för barn och vuxna.

Medför detta att den osäkerhet som råder inom bland annat transplantationskirurgin riskerar att bestå? För att en transplantationsoperation ska kunna få bestående goda effekter krävs ofta livslång eftervård. Om ovisshet råder om sådan eftervård är tillgänglig i det land dit patienten utan permanent uppehållstillstånd kan komma att sändas, ska då operationen utföras? Samtidigt finns det på basen av internationella konventioner en skyldighet för alla nationer att utifrån tillgängliga resurser och förmåga rädda liv på de människor som vistas inom dess gränser. Från läkarperspektivet finns här en grundläggande och överordnad etisk princip som innebär att vårdbehovet, och inte till exempel medborgarrättslig status, ska avgöra vem som får vård. Svenska Läkaresällskapet tillsammans med SLS delegation för medicinsk etik kommer att bevaka denna aspekt av den kommande migrationslagstiftningen.

Tobias Alfvén   
Ordförande Svenska Läkaresällskapet    

Mikael Sandlund
Ordförande Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik