
Ola möter Sölve – ett samtal om det friska och sjuka åldrandet
Ola Björgell, vetenskaplig sekreterare i SLS och ordförande i programkommittén, intervjuar professor och geriatriker Sölve Elmståhl, verksam vid Skånes Universitetssjukhus om gränslandet mellan åldrande och sjukdom samt behovet av fortbildning.
Under 2019 lanserar Svenska Läkaresällskapet en ny och uppdaterad programverksamhet med fokus på utbildning och fortbildning för läkare. En nyhet i programutbudet är ”SLS premiumresor” som kommer att arrangeras både i egen regi och i samarbete med andra. Det kan bli allt från att vi ses på närliggande platser som nås till fots, med buss/tåg/båt, eller med flyg till ett mer fjärran resmål. Ambitionen är kunskapsutbyte i någon form samtidigt som möjlighet ges att lära känna nya människor och upptäcka nya resmål.
Den första kursresan är LIPUS godkänd och certifierad och går till Korsika, med ett vetenskapligt fokus på det friska och sjuka åldrandet. Ola Björgell, vetenskaplig sekreterare i SLS och ordförande i programkommittén, intervjuar professor och geriatriker Sölve Elmståhl, verksam vid Skånes Universitetssjukhus om gränslandet mellan åldrande och sjukdom samt behovet av fortbildning.
– Många av oss läkare möter äldre patienter i vår kliniska vardag. Hur ser det ut framöver, vad väntar oss om 5-10 år i hälso- och sjukvården?
Vi står inför den största demografiska förändringen på nästan 100 år, och det går snabbt. Redan inom 10 år kommer det i Sverige att finnas 300 000 fler personer över 80 år än idag. Det är en av orsakerna bakom regeringsbeslutet att höja pensionsåldern. Vi vet idag att många sjukdomar förskjuts mot en högre ålder. Det innebär att vi kommer möta fler sköra och multisjuka äldre inom vården. Om inte landstingen hinner bygga ut slutenvården kan vi förvänta oss att de patienter som vårdas inneliggande kommer vara mer sjuka, kräva mer diagnostik och utredning jämfört med idag, det vill säga vårdtyngden kommer att öka. Allt fler äldre kommer att behöva utredas och behandlas i öppenvård. Enbart i Skåne motsvarar ökningen av antalet äldre ett behov av cirka 700 fler slutenvårdsplatser. Trots allt fler äldre är det en glädjande effekt av flera års preventivt arbete att insjuknande i kardiovaskulär sjukdom och stroke minskar.
– Varför behöver många av oss läkare mer kunskap om det friska och sjuka åldrandet?
Sjukdomar i hög ålder presenterar sig inte på samma sätt som under medelåldern. Det kan gälla frånvaro av kliniska symtom som feber och smärta eller avvikande yttringar av psykisk sjukdom som depression. Ibland kan nytillkomna men ospecifika symtom som trötthet, övergående förvirring eller nedsatt funktionsförmåga vara tecken på akut sjukdom. Kunskap om det normala åldrandet och hur det avgränsar sig mot sjukdom blir därför helt avgörande för att komma fram till korrekt diagnos.
Brist på klinisk kunskap innebär en betydande risk för både underdiagnostik och överdiagnostik. Från den pågående befolkningsstudien Gott Åldrande i Skåne (GÅS) där vi följer ca 4 500 personer vart tredje år har vi upptäckt att mer än 70 procent i 80- årsålder har njursvikt, många gånger okänt av patient och vårdpersonal. Nedsatt njurfunktion < 45 ml/min/1.73 m är förenat med risk för överdosering av vanliga läkemedel som NSAID och även påtagligt ökad dödsrisk (60 %) vid uppföljning. Vi behöver ökad kunskap om normalt åldrande och åldersanpassade referensvärden.
Tidigare definitioner av kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) tog inte hänsyn till ålderseffekter på lungfunktion. När vi tillämpar åldersjusterade referensvärden för COPD hos äldre sjunker prevalensen i den äldre befolkningen från 22 procent till 10 procent, det vill säga en betydande risk för överdiagnostik!
– Vilka sjukdomar ska vi läkare speciellt tänka på där ålder är den viktigaste riskfaktorn och hur ska vi agera?
Flertalet kroniska sjukdomar som stroke, fraktur, cancer och demens är kraftigt åldersrelaterade. Cancer är ju den äldre patientens sjukdom och ökad vaksamhet krävs även för obetydliga symtom hos den äldre patienten för att tidigt komma till korrekt diagnos. Utmaningarna i den geriatriska vården är multisjuklighet som snabbt ökar efter 80-års ålder.
Från aktuell forskning vet vi att värdet av sekundärprevention är högt, och viktigt blir att identifiera riskgrupper för osteoporosrelaterade frakturer, fallbenägna personer, och precis som hos medelålders grupper sätta in relevant sekundärprevention för förmaksflimmer, stroke, diabetes och kardiovaskulär sjukdom.
Tillstånd som är vanliga men fortfarande ligger under radarn är malnutrition och sarkopeni, bägge tillstånden kan om andra sjukdomar tillstöter, exempelvis infektion, fraktur eller hjärtkärlsjukdom, snabbt leda till försämring och ökad dödlighet.
– I höst arrangeras fortbildningskursen ”Geriatrik & Radiologi” på Korsika i samarbete med Svensk Förening för Gastrointestinal Radiologi och Svenska Läkaresällskapet. Kan Du berätta lite mer om vad deltagaren kan få ut av kursen och måste man vara radiolog eller geriatriker för att gå den?
Denna veckokurs pågår från 28/9 till 5/10 på Korsika och riktar sig egentligen till alla specialister och ST läkare som möter äldre patienter i vården. Det är en fortbildningskurs där kliniker och radiologer möts för att diskutera och lära sig kring differentialdiagnostik hos äldre patienter, hur skiljer sig klinisk presentation av vanliga sjukdomar hos äldre, vilken teknik och modalitet ska användas och hur avgränsas normala åldersdegenerativa förändringar.
Kursen är LIPUS-granskad och godkänd och omfattar cirka 30 föreläsningar. SLS fortbildningsintyg utfärdas till alla specialister samt som delmålsintyg till ST läkare för aktuell specialitet.
Den som nu blir intresserad av kursen, var kan man läsa mer och anmäla sig?
Läs mer här
Anmälan kan göras till solve.elmstahl@med.lu.se senast den 1 juni.
Läs mer i informationsfoldern >>
Text: Ola Björgell
Missa inte tisdagsdebatten ”Åldersexplosionen: Hur ska vi göra? Hur kommer vården att fungera, eller inte?”
Sölve Elmståhl är även aktuell med tisdagsdebatten ”Åldersexplosionen: Hur ska vi göra? Hur kommer vården att fungera, eller inte?”
Tid & plats: Den 12 mars 2019, kl. 18-19.30, Svenska Läkaresällskapets hus, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm. Debatten kan även följas på SLS Youtube-kanal, live eller i efterhand.
Mer information >>