Läkarens etiska ansvar i samhällen som inte respekterar mänskliga rättigheter
Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik har tagit fram ett etiskt uttalande om det personliga ställningstagande som krävs av en läkare inför beslut om att arbeta under förhållanden där det är känt att grundläggande mänskliga rättigheter inte respekteras.
Med anledning av reportaget ”Nyförlöst och fängslad", som sändes i mars 2019 i Sveriges Radios Kaliber i P1, om att ogifta kvinnor anges till polis vid svenskdrivet BB i Förenade Arabemiraten, har Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik (SLS etikdelegation) tagit fram ett uttalande.
Enligt Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik väcker reportaget frågan om det personliga ställningstagande som krävs av en läkare inför beslut om att arbeta under förhållanden där det är känt att grundläggande mänskliga rättigheter inte respekteras och där det kan vara svårt att upprätthålla grundläggande läkaretiska principer.
SLS etikdelegation har formulerat följande avvägning som läkaren bör göra:
- Möjligheten att erbjuda patienten sjukvård som leder till bättre hälsa och som annars inte skulle varit tillgänglig och
- möjligheten att (gradvis) förändra detta system i riktning mot respekt för mänskliga rättigheter och större samhälleliga förutsättningar för god hälsa.
Mot
- Risken att verksamheten i förlängningen leder till allvarlig skada för patienten, läkaren eller andra personer i deras närhet, till exempel i form av repressalier eller bestraffningar och
- risken att legitimera och cementera ett system som inte respekterar mänskliga rättigheter eller skapar ohälsa.
Möjligheterna måste väga tyngre än riskerna för att det ska vara aktuellt att acceptera uppdraget.