Mer forskning måste utgå från primärvården
I senaste numret av "Allmänmedicin" medverkar Svenska Läkaresällskapets ordförande Britt Skogseid och lyfter bland annat forskningen inom primärvården.
Den 1 juli i år tillträdde jag som ny ordförande för Svenska Läkaresällskapet (SLS) efter två år som vice ordförande. Att under de närmaste åren få leda en av Sveriges tyngsta och mest anrika läkarorganisationer är verkligen ett hedersuppdrag.
Min främsta ambition som ordförande är att slå vakt om SLS unika roll som den organisation som värnar läkarnas medicinska och vetenskapliga excellens. Det innebär att jag kommer att lägga särskilt fokus på aktiviteter som stödjer läkare och den medicinska forskningen – gärna tillsammans med SFAM och våra andra sektioner.
SLS arbetar både forskningspolitiskt i syfte att stödja och utveckla svensk medicinsk forskning, i synnerhet utifrån den betydelsefulla roll som forskningsaktiva läkare har, och med att dela ut anslag och bidrag till stöd för medicinsk forskning av hög kvalitet, omkring 30 miljoner kronor per år. SLS delegation för medicinsk forskning bedriver här ett särskilt viktigt arbete. Jag har också som ambition att SLS på sikt ska tillhandahålla uppdaterad medicinsk lege artisinformation om en rad sjukdomar, tillstånd och interventioner som skall överbrygga kunskapsgap mellan sektionerna.
Medicinsk forskning är grundbult i en välfungerande hälso- och sjukvård. Genom forskning och utveckling kan patienter dra nytta av nya effektiva metoder för diagnostik och behandling. Därför arbetar SLS för att läkares möjligheter att forska i såväl primärvården som andra delar av sjukvården ska stärkas. Meritvärdet av forskarutbildning måste öka och fler tydliga
karriärvägar för forskande läkare behöver utvecklas.
Att läkare är delaktiga i forskning och kunskapsbildning borgar för hög kvalitet i hälso och sjukvården och att framtidens vård är kunskapsbaserad. Fler forskande läkare behövs för att forskningen ska få en relevant förankring i sjukvården, resultaten implementeras och komma patienterna till del.
Ett annat viktigt sätt att förankra den medicinska forskningen är att den tar sin utgångspunkt i de behov och utmaningar som hälso och sjukvårdens medarbetare möter i sin kliniska vardag. SLS har därför under det gångna året tillsammans med KVA tagit fram ett åtgärdsprogram för hur forskning och utveckling ska kunna bli en integrerad del av hälso och sjukvården.
Bland åtgärderna framhålls vikten av forskarkompetens i lednings-
strukturerna och att universitetssjukvården ges rollen som motor och nav för kunskapsutvecklingen i hela hälso och sjukvården. Den ska inte vara en isolerad verksamhet utan en resurs för hela hälso- och sjukvården. I både Sverige och internationellt sker vården alltmer i miljöer nära patienterna och deras anhöriga, med allmänmedicinen och andra generalistkompetenser som bas.
Samtidigt är det på universitetssjukhusen där de största forsknings-resurserna finns. Detta har bland annat lett till betydande kunskapsluckor när det gäller vård, behandling och uppföljning av gruppen sköra och multisjuka, som ofta består av äldre och sårbara människor. Forskning som går över vård nivåer och vårdorganisationer bör därför lämpligen utgå från primärvården, som är den centrala noden i vårdsystemet. Det är också hos primärvården som samordningsansvaret ligger. Detta innebär att primärvården bör vara väl representerad i den organisation som ansvarar för universitetssjukvårdens gemensamma kunskapsorganisation.
SLS nämnd har inom kort att ta ställning till en rapport från SLS arbetsgrupp för primärvårdsfrågor som har arbetat på uppdrag av fullmäktige. Rapporten spänner över ett brett område men lyfter bland annat vikten av att forskningsfälten inom allmänmedicin ges bättre förutsättningar att utvecklas. Trots att en stor del av vardagssjukvården utförs här utgör den kliniska forskningen i primärvården endast en procent av all medicinsk forskning i Sverige.
Flera förslag på hur forskning inom primärvården/allmänmedicin kan stimuleras läggs fram i rapporten. En stabil organisation för forskning och utveckling är självklart till gagn för en god utveckling av hela primärvården.
Britt Skogseid, ordförande, Svenska Läkaresällskapet