Kunskapsbaserad och jämlik vård nås inte med obligatoriska riktlinjer

Den statliga styrningen behöver bli mer övergripande och staten och landstingen behöver samråda om olika insatser för en kunskapsbaserad och jämlik vård. Detta anser Läkaresällskapet i sitt svar på betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48. Och anser även att professionerna måste involveras i detta arbete.

SLS välkomnar i sitt remissvar på betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48, att utredningen är tydlig med att nationella riktlinjer bör vara vägledande, inte obligatoriska eller bindande.

– SLS delar utredningens uppfattning om att den statliga styrningen behöver bli mer övergripande och att staten och landstingen behöver samråda om olika insatser för en kunskapsbaserad och jämlik vård, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande . Men anser att det behöver uttryckas tydligare i förslagen och rekommendationerna att professionerna ska involveras i detta arbete.

Läkaresällskapet har synpunkter på begreppet kunskapsstyrning som är obsolet och inte bör användas i det här sammanhanget.

– Uttrycket ger ett felaktigt intryck av att kunskap skulle gå att ”styra”, säger Stefan Lindgren. Kunskap betecknar en praktisk förmåga att äga och tillämpa viss information och är något man tillägnar sig genom utbildning och erfarenhet. Kravet på kunskap brukar sammanfattas med att hälso- och sjukvårdspersonal ska arbeta i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Särskilt positivt är, enligt Läkaresällskapet, förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att hälso- och sjukvårds-personal ska ha goda förutsättningar att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och att detta ska säkerställas av verksamhetschefen. Det tydliggör att professionerna måste få nödvändig fortbildning.

SLS avstyrker utredningens förslag att upphäva lagen om läkemedelskommittéer. Skälet är att strikt jävspolicy och kravet på att kommittéerna måste vara oberoende är en förutsättning för valida, evidensbaserade behandlingsrekommendationer. Läkemedelskommittéerna är verksamma inom ett område med stark påverkan från externa intressenter i form av läkemedelsindustrier och lobbygrupper som är lokalt, nationellt och globalt verksamma.

– Genom sitt oberoende kan läkemedelskommittéerna erbjuda en balanserad bild som stöd till förskrivare och verksamhet, säger Stefan Lindgren.


Läs Svenska Läkaresällskapets fullständiga remissvar