Svenska Läkaresällskapet bidrar till framtidens medicin och hälsa!
Den svenska hälso- och sjukvården måste fortsätta utvecklas om vi ska klara framtidens utmaningar. En avgörande faktor för ett positivt förändringsarbete är att läkarkårens kunskaper och drivkrafter tas tillvara. Svenska Läkaresällskapet (SLS) har en unik roll som oberoende länk mellan den medicinska professionen och andra aktörer inom hälso- och sjukvårdsområdet. Denna länk menar vi bör stärkas. Ett viktigt bidrag är att SLS arrangerar mötesarenan ”Framtidens medicin och hälsa” i november 2017. Mötet är en vidareutveckling av Medicinska riksstämman och syftar till att samla läkare men även andra professioner, politiker, myndigheter och industrin kring vårdens framtidsfrågor.
Hälso- och sjukvården i Sverige, liksom i många andra länder, genomgår stora och snabba förändringar. Nya terapier utvecklas ständigt och tänjer gränserna för vad som går att behandla. Människor ställer högre krav på vad sjukvården ska leverera och förväntningarna stiger. Gapet mellan ambitioner, möjligheter och verklighetens begränsade resurser blir allt större – vilket skapar frustration hos både sjukvårdspersonal och patienter.
Samhället måste utveckla nya sätt att balansera förväntningar, behov och resurser så att hälso- och sjukvårdslagens intentioner om god vård på lika villkor kan uppfyllas.
Vi har identifierat fem särskilt angelägna utvecklingsområden:
Systemperspektivet. I dag saknas ofta ett helhetsperspektiv i sjukvården. Verksamhetens olika delar måste integreras bättre kring patienter med komplexa behov och patientflödena effektiviseras. Vi behöver också ersättningssystem som ger utrymme för självständigt professionellt tänkande och premierar ett etiskt förhållningssätt, kvalitet och kontinuitet i vården liksom hälsofrämjande aktiviteter. Den första linjens sjukvård måste stärkas och utvecklas.
Det globala perspektivet. Den svenska hälso- och sjukvården är ingen isolerad ö. Global hälsa berör oss alla. Oavsett var på jordklotet vi lever. Världen är numera en del av Sverige och Sverige är en del av världen. Infektionssjukdomar, migration, klimatförändringar, våld och konflikter känner inga gränser och har en direkt, eller indirekt påverkan på hälsoutvecklingen. Trots att globala hälsofrågor borde vara högt prioriterade, är kunskapen och medvetenheten om frågorna begränsade. Patienter, studenter och hälso- och sjukvårdspersonal rör sig idag över alla gränser. Sjukvårdsystemet i Sverige måste därför byggas integrerat med omvärlden, för att underlätta rörelse och samverkan.
Kunskapsutvecklingen. Sjukvården måste bli mer evidensbaserad och kostnadseffektiv. Forskning, utbildning och utveckling (FoUU) kan i betydligt högre utsträckning integreras i verksamheten och bidra till utvecklingen av hälso- och sjukvården. Ansvaret för att skapa kunskap utifrån praktikens behov bör införlivas i universitetssjukvårdens uppdrag.
Det kräver att vi ser universitetssjukvården mer som en funktion, det vill säga ett nav för kunskapsutvecklingen, än som byggnader, kliniker eller geografiska lokalisationer.
Läkares livslånga lärande. Ingen patient ska behöva möta en läkare som inte är uppdaterad på de senaste riktlinjerna och vetenskapliga rönen. Dessvärre är läkarnas fortbildning mycket eftersatt. Sjukvårdens produktionskultur måste ersättas med ett investeringsperspektiv, där personalens kompetensutveckling är lika given komponent som de sjukvårdande aktiviteterna i sig.
Hälsan i befolkningen. Vi måste få ett starkare fokus på folkhälsan och det förebyggande hälsoarbetet, inte minst bland socioekonomiskt svaga grupper. Avgörande faktorer för människors hälsa ligger ofta utanför det traditionella medicinska området. Det handlar om vad vi äter, hur vi bor och våra livsvanor i övrigt. Men även sjukvården har självklart betydelse när det gäller att stimulera sunda levnadsvanor och bidra med kunskap.
Svenska läkaresällskapet (SLS) kommer att verka för politisk handlingskraft inom dessa områden de närmaste åren.
SLS kommer också att jobba hårt för att läkarkåren blir en resurs i utformandet av de reformer som kommer att krävas. Att läkares och andra vårdprofessioners kunskaper och drivkrafter tas tillvara menar vi är avgörande för att sjukvården ska utvecklas åt rätt håll. Det är välkänt i implementeringsforskningen att förslag och reformer som genomförs ”Top-down” sällan får önskvärt genomslag. Det finns många exempel på både lokal och nationell nivå där förändringsprocesser i vården misslyckats för att man inte lyssnat in de som arbetar med patienterna.
Här har Läkaresällskapet en särskilt viktig roll att fylla. SLS är läkarkårens oberoende vetenskapliga och professionella organisation, vars huvudsakliga syfte är att bidra till förbättrad hälsa och sjukvård i samhället. Detta innebär att SLS kan erbjuda en oberoende länk mellan den medicinska professionen och beslutsfattare inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vi kan förmedla läkarkårens samlade synpunkter och förslag i remissyttrande och policyskrifter. Men Läkaresällskapet vill också skapa möten för utbyte av tankar och idéer.
Länken mellan läkarkåren och beslutsfattare menar vi kan och bör stärkas – och Läkaresällskapet vill bidra till detta. Framför allt vill vi bidra till fler mötesarenor där läkarkåren och andra viktiga aktörer kan samlas. Den 14-15 november 2017 inviger SLS ”Framtidens Medicin & Hälsa” – den nya mötesplatsen för hälso- och sjukvårdens utveckling. Under två dagar arrangeras vidareutbildning och fortbildning, debatter och seminarier kring några av de utvecklingsområden vi lyft fram. Kongressen vänder sig till läkare, men även studenter, andra vårdprofessioner, forskare, beslutsfattare, myndigheter, organisationer och näringsliv.
Stefan Lindgren, ordförande Svenska Läkaresällskapet