Alkohol och riskbruk

Med anledning av söndagens avsnitt av Solsidan i TV4 där en karaktär utger sig för att vara läkare och uttalar sig om att alkohol förlänger livet och att män kan dricka tre glas vin om dagen har Svenska Läkaresällskapets ordförande Peter Friberg uttalat sig i media och kritiserat faktaunderlaget.

- Svenska Läkaresällskapet som kunskapsorganisation har till uppgift att redovisa fakta. Det spelar ingen roll att det är ett humorprogram med fiktiva karaktärer. Vi vänder oss emot romantiseringen av alkohol, säger Peter Friberg.

Länk till artikel i Aftonbladet 2013-11-04 >>

Länk till P3 Nyheter 2013-11-05 >>

Länk till P1 "Medierna" 2013-11-09 >>
(Inslaget börjar 27:28)

Fakta om alkohol och riksbruk

Med riskbruk av alkohol avses antingen en hög genomsnittlig konsumtion eller en intensivkonsumtion minst en gång i månaden. En hög genomsnittlig konsumtion överstiger 14 standardglas per vecka för män och 9 standardglas för kvinnor. Intensivkonsumtion avser en konsumtion av fem standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och fyra standardglas eller fler för kvinnor. Ett standardglas är ett mått som motsvarar exempelvis 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.

Alkohol är den tredje största riskfaktorn för död och handikapp i Europa. Uppskattningsvis dricker 55 miljoner européer så mycket alkohol att det räknas som ett riskbruk. De senaste tio åren har den genomsnittliga alkoholkonsumtionen kraftigt ökat till 11 liter ren alkohol per person och år. Européer dricker dubbelt så mycket alkohol som det globala genomsnittet.

Det finns vetenskapliga data som visar att alkohol orsakar 136.000 nya cancerfall om året i EU. Genomsnittseuropéer dricker alkohol på en toxisk nivå som orsakar cancer. I AMPHORA-manifestet som 71 forskare från 14 länder står bakom, uppmanas Europas regeringar att införa en cancervarning på alla alkoholhaltiga drycker.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivande samtal till patienter som har ett riskbruk av alkohol. Inom primärvården ställer rekommendationen om rådgivande samtal främst krav på kunskap och medvetenhet om riskbruk, medan det inom andra delar av vården förmodligen behövs både mer kunskap och ett resurstillskott för att kunna utföra åtgärden.

Läs mer om levnandsvanor här >>

Källor:

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer >>

AMPHORA-projektet >> 

WHO >>

The Global Burden of Disease Study 2010, The Lancet >>