Vinster med ökad innovationsöverlevnad - Del 3

I november 2024 publicerade MTF:s vetenskapliga råd en debattartikel i Dagens Medicin "Vården har allt att vinna på samverkan om medicinteknik".  I den artikeln förklarar vi att medicinteknik spelar en central roll inom vård och omsorg och att mycket bra redan görs. Men också att det krävs både slagkraft och förbättrat ekosystem om innovationsöverlevnaden ska öka och komma sjukvården till gagn.  

I den här artikelserien kommer vi i MTF:s Vetenskapliga råd att djupdyka i utmaningar och lösningar på de identifierade behov som inte tillgodoses idag. Serien är uppdelad med fokus på tre olika lösningar:   

1. Tydligare roller och organisationsstrukturer för samverkan.
2. Stöd för innovatörer när det gäller att uppfylla regelverket.  
3. En mer stabil och förutsägbar finansieringsmodell.  

Medicinteknik och samarbete  

För att lösa framtidens utmaningar behöver vi minska gapet mellan akademisk forskning, utveckling och innovation å ena sidan, och nyttiggörandet inom hälso- och sjukvården å den andra. Här behöver vi ytterligare finansiella muskler, färre byråkratiska barriärer och ett långsiktigt gemensamt arbete för att återuppbygga kreativa innovationsmiljöer baserat på starkare närvaro av teknisk forskningskompetens inom regionerna. Vi välkomnar därför Regerings satsning till VR, Vetenskapsrådet, för att stödja forskning inom primärvården och hoppas på att detta kommer fokuseras på projekt med avancerat tekniskt innehåll. Samt att forskningen fortsätter genomföras i nära samverkan med universitet och högskolor för att säkerställa vetenskaplig kvalitet och nivå. Vi ser också väldigt positivt på ambitionen att underlätta för förenade anställningar över sektionsgränser. Det är bara genom att mötas och arbeta tillsammans, mot gemensamma mål, som vi på allvar kan få fler medicintekniska innovationer att ge patientnytta inom hälso- och sjukvården. Dock är vår bedömning att detta är långt ifrån tillräckligt för att lösa framtidens utmaningar inom medicintekniken. 

En stabil och förutsägbar finansieringsmodell 

För högre innovationsöverlevnad krävs en långsiktig, och för enskilda projekt, uthållig finansieringsmodell för hela produktresan; från forskning och utveckling till implementering av nya medicintekniska koncept. 

Teknik kan inte lösa vårdens alla problem men det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra om medicintekniska innovationer som kan effektivisera vården ges kraft att växa, nå marknaden och komma i klinisk användning.  

En oerhört stor utmaning både finansiellt och kompetensmässigt, för alla potentiella innovationer men speciellt för de som är sprungna ur akademisk forskning, är att ta sig genom det kritiska steget från grundforskning till innovation. Det må vara olika världar men även akademin upplever det som inom företagsvärlden brukar benämnas "the Valley of Death". Det är den period av nödvändig forskning och utveckling som ett koncept måste gå igenom innan stabil kapitalisering är möjlig och den tar ofta många år. Denna "dödsdal" blir extra lång och kostnadskrävande för just medicintekniska innovationer på grund av de rigorösa kraven på regulatorisk efterlevnad och klinisk evidens. Behovet av kapital för utveckling, prototyptillverkning, testning, utvärdering, verifiering, produktifiering och klinisk validering kan vara väldigt omfattande samtidigt som investerarna är avvaktade på grund av höga risknivåer och svårigheter att bedöma den framtida avkastningen. Det har under senare år vuxit fram en rad olika “"proof-of-concept"-program för finansiering av forskningsprojekt som vill ta sig ut från akademins rum till samhällsnytta. Hittills har dessa varit av begränsat omfång och oftast inom speciella områden. Vi anser att detta är en typ av program som kan och behöver vidareutvecklas för att möjliggöra för forskare inom alla ämnen att dra nytta av sådana satsningar för att stödja den fria forskningen. Inom medicintekniken behöver tillräckligt utrymme ges för att hantera regulatoriska aspekter samt kliniska studier.

Utöka nationellt innovationsprogram

En viktig och värdefull satsning hittills är det av Vinnova delfinansierade nationella innovationsprogrammet Medtech4Health. Programmet är en dominerande kanal för offentligt finansiellt stöd till medicinteknisk innovation i Sverige. Det startade 2015 och har fram till 2022 fördelat drygt 400 miljoner kronor i stöd till ca 400 medicintekniska innovationsprojekt (se Medtech4Health årsrapport 2022).  

 Medlen fördelas via öppna utlysningar och går till tidsbegränsade projekt med krav på tydliga projektmål. Det är mycket pengar och Medtech4Health har självklart ett stort värde för branschen som helhet. För många enskilda innovationsprojekt, speciellt de som härrör ur den akademiska forskningen, är dock programmets tillgängliga finansiering ändå långt ifrån tillräcklig. 

Vi föreslår: Långsiktiga finansieringsmodeller

För den enskilda innovatören är varje tillskott självklart välkommet. Samtidigt visar detta också på svårigheten att skapa långsiktig framgång och bärkraft med ett innovationssystem som arbetar med tidsbegränsade punktsatser. Vi skulle därför vilja se ett stärkt system som medger, för enskilda koncept och över längre tid, en mer förutsägbar och stabil finansieringsmodell. Kanske kan Vetenskapsrådets nya ämnesråd inom teknik vara en möjlighet för att utveckla sådana program. För att det verkligen ska få genomslag krävs att man tar hänsyn till de specifika förutsättningar som finns inom medicinteknisk forskning, vilket vi även lyft i tidigare debattartiklar. 

Enastående potential att ta till vara 

Svensk medicinteknisk forskning och innovation har en enastående potential och ett starkt internationellt rykte. Vi är i en unik position att leda omvandlingen av hälso- och sjukvården genom banbrytande medicinteknik. För att fullt ut utnyttja denna potential är det viktigt att minska gapet och snabba upp processerna. Genom ökad samverkan kan vi övervinna utmaningar och skapa varaktiga värden för både vård och teknik, där lösningarna är grundade i verkliga vårdbehov och gagnar alla inblandade parter. Låt oss forma en hållbar framtid tillsammans och bygga vidare på den långa och framgångsrika tradition som Sverige har som ingenjörsland!

MTFs vetenskapliga råd:    

Maria Tenje, Prof. i Mikrosystemteknik vid Uppsala Universitet
Andreas Fhager, Docent i Biomedicinsk Elektromagnetik, Chalmers 
Per Augustsson, Universitetslektor i Biomedicinteknik, Lunds Universitet
Håkan Gustafsson, Verksamhetschef Medicinsk strålningsfysik, Region Östergötland och Adjungerad universitetslektor, Docent, Linköpings Universitet. 
Maria Asplund, Prof. Bioelektronik, Chalmers, vetenskaplig sekreterare för Svensk Medicinteknisk Förening (MTF) 

Även Henrik Mindedal, Senior projektledare, Chalmers industriteknik som är, suppleant i Svensk medicinteknisk förenings (MTF) styrelse står bakom denna artikel. 

Publicerad 2025-01-06