Vinster med ökad innovationsöverlevnad - Del 1

I november publicerade MTF:s vetenskapliga råd en debattartikel i Dagens Medicin "Vården har allt att vinna på samverkan om medicinteknik".
I den artikeln förklarar vi att medicinteknik spelar en central roll inom vård och omsorg och att mycket bra redan görs. Men också att det krävs både slagkraft och förbättrat ekosystem om innovationsöverlevnaden ska öka och komma sjukvården till gagn. 

I den här artikelserien kommer vi i MTF:s Vetenskapliga råd att djupdyka i utmaningar och lösningar på de identifierade behov som inte tillgodoses idag. Serien är uppdelad med fokus på tre olika lösningar:

1. Tydligare roller och organisationsstrukturer för samverkan. 
2. Stöd för innovatörer när det gäller att uppfylla regelverket. 
3. En mer stabil och förutsägbar finansieringsmodell. 

Medicinteknik och samarbete 

Vårt nationella innovationssystem för ny medicinteknik behöver stärkas ytterligare. Fler avancerade medicintekniska innovationer från akademisk forskning behöver nå fram till sjukvården och leverera viktig patient- och vårdnytta. I dagens utmanande läge för sjukvården behöver vi ta chansen att förbättra ekosystemet så att innovationsöverlevnaden stärks. Trots att mycket bra redan görs, saknas tillräcklig slagkraft. 

För att lösa framtidens utmaningar behöver vi minska gapet mellan akademisk forskning, utveckling och innovation å ena sidan, och nyttiggörandet inom hälso- och sjukvården å den andra. Här behöver vi ytterligare finansiella muskler, färre byråkratiska barriärer och ett långsiktigt gemensamt arbete för att återuppbygga kreativa innovationsmiljöer baserat på starkare närvaro av teknisk forskningskompetens inom regionerna. 

Slumpen avgör då kontaktytor saknas

Så hur går det till idag när en lovande medicinteknisk innovation når marknaden och kan leverera nytta inom hälso- och sjukvården? Analyserar man framgångsrika exempel är det anmärkningsvärt ofta en lycklig slump att processens nyckelpersoner hittat varandra. Genom att skapa fler miljöer där nyckelpersoner ges tid och möjlighet att verkligen mötas och samverka kan vi öka oddsen för att innovationer överlever. 

Idag är de formella strukturerna för att skapa dessa kontaktytor mellan forskare, vårdpersonal och innovatörer alltför få. Vården skulle behöva ytterligare stärka den egna kompetensen inom medicinteknisk forskning och utveckling för att bli en mer professionell mottagare av ny teknik och innovationer. 

Färre barriärer genom organisationsstrukturer för samverkan  

Tvärvetenskap kommer med mångfacetterade utmaningar alldeles som i fallet medicinteknik där den överbryggar diametralt skilda organisationskulturer. En förutsättning för framgång är ofta att akademiskt driven ingenjörsvetenskap sömlöst knyter an till den kliniska vardagen på ett universitetssjukhus. Mellan dessa två organisationskulturer finns en stor skillnad i tidslinjer, arbetssätt, finansiering, och mål vilket utgör en reell utmaning för att effektivt driva gemensamma projekt. 

Från akademins perspektiv kan vården upplevas som sluten, med hårt pressade scheman och begränsade möjligheter att lyfta blicken. Ofta saknas nyckelpersoner med tid och kompetens att introducera och driva nya projekt inom vårdens egen organisation. Detta uppmuntrar in sin tur en rollfördelning där universiteten agerar ”innovatörer” med vården som ”kund”, och främjar enklare projekt på bekostnad av det gemensamma skapande förhållningssätt (jämför eng. ”co-creation”) som ofta krävs för att mer komplexa projekt ska slå rot. 

Vi behöver organisationsstrukturer och en kulturändring som i högre utsträckning främjar ett konkret och ambitiöst samarbete mellan akademi och klinik för att identifiera behov, utveckla, testa och implementera medicintekniska lösningar. 

Vi kan om vi vill

Pandemin visade på kraften i att arbeta gemensamt för att lösa komplexa problem, och att strukturer behöver finnas på plats och individer samverkar för att ge goda förslag luft under vingarna. Det var en hoppfull insikt för oss som arbetar inom medicinteknisk forskning att stora saker kan ske när vi arbetar tillsammans. Vi anser att betydande effektivitets- och kvalitetsökningar kan uppnås om detta förhållningssätt tillåts genomsyra vården och generaliseras. 

När människor möts för att ta sig an utmaningar kan fantastiska resultat uppnås. Ett tydligare exempel kan knappast ges än då vi under pandemin på rekordtid drev fram ett vaccin som överträffade allas förväntningar. Utöver detta fanns också en teknisk kreativitet som snabbt ledde till smittspårningsappar, snabbtester, improviserade skyddsutrustningar och provtagning i avloppsvatten. Detta visar vilken stor potential som frigjordes då uppslutning på bred front kring en gemensam prioritering katalyserade interaktioner mellan vårdpersonal, tekniksektor och akademisk expertis. Det indikerar också på att det här är en kraft som i normalfallet inte tas tillvara fullt ut.  

Kompetensöverföring krävs 

För att lyckas behöver den medicintekniska kompetensen inom sjukvården höjas betydligt. Seniora ingenjörer som är skolade i vetenskapligt förhållningssätt kan identifiera lösningar med potential för verklig nytta inom hälso- och sjukvården, och effektivt göra rätt prioriteringar baserat på vetenskaplig evidens. 

Utveckling av ny medicinteknik skulle underlättas med fler forskningskompetenta ingenjörer inom regionerna, som kan bedriva och delta i forskningsprojekt och bidra till införandet av ny medicinteknik där sjukvården har behov. Vården behöver individer som kan inta en aktiv roll och som ges tillräckligt med resurser för att det ska blir möjligt att lyfta blicken mot en arena för gemensamt skapande och utforskande. På så sätt kan vi minska gapet mellan medicinteknisk forskning inom akademin och näringslivet på ena sidan, och förståelsen för och implementeringen av ny teknik inom hälso- och sjukvården på den andra. 

Vi föreslår: Tydligare uppdrag

Vi föreslår att vården ges ett tydligare uppdrag från samhället att i högre utsträckning bidra i utveckling av ny medicinteknik genom att forskningskompetensen inom medicinteknik höjs inom sjukvården och att ekonomiska medel avsätts för detta. Därmed kan vården inte bara bli en bättre mottagare av teknik och innovationer utan också i högre grad än idag bli delaktig i själva utvecklingsprocessen. 

Enastående potential att ta till vara

Svensk medicinteknisk forskning och innovation har en enastående potential och ett starkt internationellt rykte. Vi är i en unik position att leda omvandlingen av hälso- och sjukvården genom banbrytande medicinteknik. För att fullt ut utnyttja denna potential är det viktigt att minska gapet och snabba upp processerna. Genom ökad samverkan kan vi övervinna utmaningar och skapa varaktiga värden för både vård och samhälle, där lösningarna är grundade i verkliga vårdbehov och gagnar alla inblandade parter. Låt oss forma en hållbar framtid tillsammans.

MTFs vetenskapliga råd:    

Maria Tenje, Prof. i Mikrosystemteknik vid Uppsala Universitet
Andreas Fhager, Docent i Biomedicinsk Elektromagnetik, Chalmers 
Per Augustsson, Universitetslektor i Biomedicinteknik, Lunds Universitet
Håkan Gustafsson, Verksamhetschef Medicinsk strålningsfysik, Region Östergötland och Adjungerad universitetslektor, Docent, Linköpings Universitet. 
Maria Asplund, Prof. Bioelektronik, Chalmers, vetenskaplig sekreterare för Svensk Medicinteknisk Förening (MTF) 

Även Henrik Mindedal, Senior projektledare, Chalmers industriteknik som är, suppleant i Svensk medicinteknisk förenings (MTF) styrelse står bakom denna artikel. 

Publicerad 2024-12-05