Tidigare pris- & stipendiemottagare

Språkpriset

1993 Povl Riis, Köpenhamn.  Motivering: ”…för ett mångårigt träget arbete med medicinsk språkvård, bl.a. som medlem sedan mitten av 1960-talet i redaktionen för Ugeskrift for Laeger. Han har 1990 utgivit en bok under titeln ”Sproglige Noter”, baserad på sin erfarenhet från denna tid. Han är en stor vän av nordiskt samarbete i språkfrågor, där han gjort och fortfarande gör stora insatser. Kommittén vill särskilt framhålla hans roll som inspiratör för dem som arbetar med medicinsk språkvård såväl i Danmark som i övriga Norden.”

1995 Torgny Greitz, Stockholm.  Motivering: ”…har i sex år fungerat som språkkontakt för Svenska Läkaresällskapets sektion för medicinsk radiologi. När han fick denna uppgift hade han ”gjort språkvård inom radiologin till en dygd” Hans språkliga engagemang har manifesterats i förslag och påpekanden till språkkommittén, i diskussioner med kommitténs sekreterare och med representanter för Svenska språknämnden. Han har vidare haft givande kontakter med företrädare för nordiska språk, tyska och franska.

Som latinare har Torgny Greitz haft en god språklig grund för sitt terminologiska intresse. Kommittén framhåller gärna hans grundlighet, som int sällan resulterat i utförliga undersökningar, samt hans djärvhet inför de svåraste av språkproblem, t ex att finna lyckade svenska motsvarigheter till nya utländska termer, särskilt engelska.”

1997 Örn Bjarnason, Reykjavik, Motivering: ”…har med stort ideellt engagemang vårdat och delvis skapat den isländska medicinterminologin. Hans arbete som redaktör för Islands läkartidning och som författare av en högklassig isländsk ordbok över medicintermer, har tjänat som förebild och inspirationskälla för andra som i Norden intresserar sig för det medicinska språket.”

1999 Bengt Lundh, Helsingborg.  Motivering: ”… för hans mångåriga engagerade arbete med medicinska läroböcker och ordböcker samt som chefredaktör för Bra Böckers Stora Läkarlexikon, vilket innebär en väsentlig insats för det medicinska språket. I en tid då många facktermer tar steget in i allmänspråket står Bengt Lundh alltid beredd att naturligt och med säker bedömning anpassa främmande termer till svenska. Bengt Lundh förenar ett brett och gediget medicinskt kunnande med en stor förmåga att pedagogiskt främja medicinsk språkvård.”

2001 Yngve Karlsson, Stockholm. Motivering: ”Yngve Karlssons arbete vid Läkartidningen har alltid präglats av engagerad omsorg om det medicinska språket. Hans språkintresse gjorde honom till en viktig inspiratör för bildandet av Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård. Både inom och utom kommittén har Yngve Karlsson fungerat som idégivare och pådrivare, när det gällt att värna om kvaliteten på det medicinska språket. Tack vare hans centrala position i den medicinska miljön har hans arbete för ett gott medicinskt språk burit rik frukt.”

2003 Peter Wahlberg, Åland. Motivering: ”Peter Wahlberg var Finska Läkaresällskapets förste representant i Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård, som bildades år 1987. Han avgick våren 2002 och har under alla år visat ett osedvanligt stort kunnande, intresse och engagemang för medicinska språkfrågor i allmänhet och inom det finlandssvenska språkområdet i synnerhet. Peter Wahlbergs kunnande har varit en stor tillgång för kommitténs arbete, och hans entusiasm har smittat av sig på övriga kommittéledamöter.

Peter Wahlberg har varit chefläkare för Ålands centralsjukhus i Mariehamn och har fått professors namn i medicin vid Helsingfors universitet. Han har varit en central gestalt i det nordiska samarbetet inte minst i gruppen bakom den numera avsomnade Nordisk Medicin.

I boken ”Lääketieteen termit”, som utges av det finska läkarsällskapet Duodecim, finns inte bara en svensk-finsk ordlista i slutet av boken utan också de svenska motsvarigheterna till de finska termerna efter alla centrala sökord. Peter Wahlberg har ansvarat för utformningen av de svenska termerna.

I Finska Läkaresällskapets Handlingar, som utkommer två gånger om året, har Peter Wahlberg under flera decennier medverkat med artiklar om den medicinska svenskan.

Peter är numera pensionär men har ändå fortsatt att vara mycket aktiv i språkkommitténs diskussionslista på nätet, där han som vanligt ger mycket kloka råd. Vi hoppas, att Peter kan fortsätta med detta ideella arbete, som betyder mycket för oss andra i kommittén och för dem, som vi ska betjäna.”

2005 Hans Nyman, Stockholm. Motivering: ”Hans Nyman har varit Svenska Läkaresällskapets språkrådgivare och sekreterare i kommittén för medicinsk språkvård mellan åren 1990 och 2002. Han är fil.lic. och har under många år varit gymnasielärare i latin, grekiska och franska samt lärare i medicinsk terminologi för läkarsekreterare. Han har på Sällskapets uppdrag tillsammans med språkkommittén besvarat en stor mängd medicinska språkfrågor, ställda av både medlemmar och andra. Hans djupa och breda kunnande och hans hängivna arbete har varit en stor tillgång för språkkommittén i dess roll som expertorgan.”

Henrik Wulff
Henrik Wulff

2007 Henrik R. Wulff, Köpenhamn. Motivering: ”Henrik Wulff är före detta överläkare i internmedicin och professor i ”klinisk beslutningslære og etik”. Wulff gav 2003 ut boken ”Lægevidenskabens sprog – fra Hippokrates til vor tid”. I bokens förord påpekar författaren själv, att det hittills har saknats en bok som presenterar det medicinska fackspråkets historiska utveckling, och som på denna grund analyserar dagens fackspråk. Denna lucka har nu Wulff täppt till med sin spännande översikt, såvitt vi kan se den första i sin genre på ett nordiskt språk.

I detta pionjärarbete har medicinskt, språkligt och idéhistoriskt vetande ingått en sällsynt fruktbar symbios. Framställningen är saklig men ändå lättillgänglig, ofta rolig i ordets svenska mening. Wulff visar övertygande hur historien hjälper oss att bättre förstå och använda dagens terminologi och rentav att bättre skapa morgondagens. Han för grundliga diskussioner även om aktuella problem, t.ex. de klassiska termernas anpassning till våra moderna språk och engelskans inflytande på gott och ont.

Wulffs arbete stärker vår hemkänsla i medicinterminologins ibland svårtillgängliga värld, vi kommer termerna in på livet genom att lära känna deras utveckling och sammanhang. Läsningen gör varje medicinare språkligt kompetentare och säkrare, men framför allt visare och lyckligare.”

Jörgen Malmquist
Jörgen Malmquist

2009 Jörgen Malmquist, Höllviken. Motivering: Han ”har genom sitt författarskap i både bokform och tidningsartiklar på ett förtjänstfullt och betydelsefullt sätt bidragit till att göra den medicinska terminologin tydlig och samtidigt lättillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonalen såväl som för allmänheten.”

2011 Läkartidningen Motivering: Läkartidningen är den viktigaste medicinska facktidskriften på svenska, och har som sådan en central roll för utvecklingen av det medicinska fackspråket. Förutom en hög vetenskaplig kvalitet på införda artiklar, tar tidningen också sitt ansvar för att hålla en hög språklig nivå. Genom att slå vakt om hur medicinska facktermer ska stavas och hanteras grammatiskt, och genom att främja användningen av svensk medicinsk terminologi, bidrar Läkartidningen till god språklig sed inom hälso- och sjukvården. Tack vare detta gedigna språkliga arbete har Läkartidningen också betydelse för språkbruket i svensk medicinsk litteratur överlag.« Jarl Holmén har sedan många år ansvarat för Läkartidningens språkvård.

2013 Björn Smedby, Uppsala.  Björn Smedby är professor emeritus i hälso- och sjukvårdsforskning, läkare och expertrådgivare i Socialstyrelsen med huvudansvar för den språkliga utformningen av den svenska sjukdomsklassifikationen.  Han har varit medlem av Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård sedan den bildades 1987 och har aktivt deltagit i utarbetandet av de riktlinjer och vägledningar, som kommittén tagit fram. Han får priset med motiveringen: ”för sina kompetenta, engagerade och mångsidiga insatser för vården av det medicinska språket under mer än femtio år”.

Stipendiemottagare medicinens historia

Stipendium har tilldelats  2005: Bodil Persson och Malin Appelquist;  2006  Nils Hansson;  2007 Nils Hansson;  2009 Tomas Gustafsson (Bro), Hans Persson;  2010 Kerstin Hulter-Åsberg; 2011 Tomas Gustafsson (Bro), Nils Hansson och Jonatan  Wistrand; 2012 Nils Hansson;  2013 Nils Hansson och Jonatan  Wistrand.

Andra bidrag/pris

Ett större antal bidrag har hittills (2013) delats ut enligt styrelsens initiativ. T.ex. till medarbetare  ”i det tysta” som stimulans; till Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets verksamhet, till bokprojekt om Carl von Linné.

Bengt Lindskogs medicinhistoriska pris för årets bästa studie

Priset har tilldelats 2009 Henrik Björk och Jonatan Wistrand, 2010 Andreas Vilhelmsson och 2012 Nils Hansson. Ny prisvariant under utformning 2014.

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.