”Det handlar om rätt vård till rätt patient”
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson välkomnar SLS arbete med att införa Kloka Kliniska Val i svensk hälso- och sjukvård
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson höll välkomsttal när Svenska Läkaresällskapet samlade professionen till seminarium om Kloka Kliniska Val i vården. Frågan om vad överdiagnostik och överbehandlingar skapar i förhållande till patienterna är en fråga som engagerar henne.
– Av rent etiska skäl är det oerhört viktigt att minska överdiagnostiken och överbehandlingar. Många behandlingar är inte ett mått på bra eller rätt vård. Tvärtom kan det finnas risker för patienterna med onödiga undersökningar, säger Acko Ankarberg Johansson.
Enligt sjukvårdsministern är uttrycket ”lågvärdevård”, som förekom rätt ofta under seminariet, ett väldigt träffande ord. I uppdraget att uppfylla hälso- och sjukvårdens uppdrag finns egentligen inte utrymme för vård och undersökningar som enbart görs ”för säkerhets skull”.
– Och det är professionen som måste avgöra när de behövs. Inte politiken, fortsätter hon.
Politiken ska, enligt Acko Ankarberg Johansson, inte kväva professionens möjligheter och utrymme att göra rätt. Pinnstatistik eller styrning genom ersättningssystem och uppföljningskrav riskerar att motverka professionens möjligheter att avgöra vad som är rätt vård till rätt patient.
– Vi behöver vara väldigt tydliga med att engagemanget i kloka kliniska val i vården inte handlar om en möjlig besparingsåtgärd som vi driver från politikens sida. Det är också därför jag är så glad att frågan har väckts och drivs av professionen. Vår uppgift inom politiken är att stödja i sak, samt att se till att vi har system som stödjer kloka kliniska val i vården. Men, det är klart, det är en styrka om professionen och vi som politiker tydligt kan visa att vi tänker likadant i frågan.
I den senaste avsiktsförklaringen gällande kunskapsstyrning mellan regeringen och SKR finns kloka kliniska val med i formuleringen.
– Vi har ett undertecknat dokument som visar hur viktig vi gemensamt tycker att frågan är. Och jag välkomnar att även Socialstyrelsen tydliggjort hur viktigt det är vad hälso- och sjukvården inte ska göra, inte bara vad den ska göra. Att det handlar om att göra rätt saker istället för nytt och mycket.
– Jag har själv reflekterat över besök på akuten, och måste erkänna hur nöjd jag har känt mig om det har gjorts många undersökningar. Men om undersökningarna inte hjälper mig…? Nej, det är inte högsta lyckan att få många undersökningar, hur bra det än känns just i stunden.
"Engagemanget i kloka kliniska val handlar inte om en möjlig besparingsåtgärd som vi driver från politiken.”
Acko Ankarberg Johansson kommer ofta tillbaka till att kloka val för vad vården ska, och inte ska göra, är en djupt etisk fråga. Och att etiken bygger på kontinuitet som bara vissa basdelar i hälso- och sjukvården kan garantera.
– En primärvård där läkaren och vårdpersonalen känner sina patienter förutsätter en fast vårdkontakt. Det har visat sig att ju större tillit och närhet patienten har till sin läkare och vårdcentral, desto mindre av onödig vård förekommer det. Om man vet att ”min läkare” finns där när jag behöver henne eller honom, söker man inte vid sidan om och på flera ställen samtidigt, menar Acko Ankarberg Johansson.
En del läkare, och patienter, är rädda för att Choosing wisely-rörelsen kommer att ”kidnappas” av ekonomin, att politiker och chefer ser en möjlighet att spara pengar. Din kommentar till de farhågorna?
– Det är professionen som måste driva frågan, vilket jag också upplever att man gör. Stödet från politiken är att vi har gjort en avsiktsförklaring där vi tydligt säger att det finns inget mål om att göra många undersökningar. Och självklart är det på vårt bord att se över att ersättningssystem inte styr i motsatt riktning.
Sedan är det professionen som ska driva frågan i praktiken utifrån kunskap, erfarenhet och evidens, förtydligar hon.
– All utveckling av hälso- och sjukvården har drivits av professionen. Så har det varit i hundratals år där de bästa metoderna och behandlingarna har spridits mellan kollegor och tillsammans har man utvecklat denna otroligt kunskapsintensiva verksamhet utifrån den senast kända kunskapen. Den professionsdrivna utvecklingen är grunden till att vi har den hälso- och sjukvård vi har idag.
Vad kan politiken göra för att stärka professionen i deras uppdrag och vardag – kantad av prioriteringar och kunskapsstyrning i kombination av omvärldens, politikers förväntningar, eller rådande opinion som riskerar att trigga överbehandlingar, onödiga provtagningar – som kortsiktigt ”känns bra”?
– Det är ett viktigt samtal som måste föras om vad som är rätt hjälp och rätt vård i varje givet tillfälle. Vid förkylning så är det ju inte läge att söka sjukhusvård fastän jag själv tycker att jag håller på att dö. Det är väldigt ovanligt att jag behöver sjukhusvård då. Däremot behöver vi bli bättre på att kommunicera hur och när vi kan göra egenvård och hur mycket vi som patienter kan göra preventivt.
– Den som väl behöver vård på riktigt ska ha tillgång till den. Det måste vi värna.
Den etiska plattformen är därför oerhört viktig för kloka val. Men det kanske allra viktigaste tycker Acko Ankarberg Johansson ändå är relationen mellan läkare och patient.
– Kloka kliniska val hänger väldigt mycket på tillgången på en fast läkar- eller vårdkontakt. Att jag får rätt vård vid rätt tidpunkt. Och att jag vet att min vårdcentral kan hjälpa mig när jag behöver hjälpen.
Förmodligen kan den fasta läkar- eller vårdkontakten lättare upptäcka diagnoser som annars inte skulle ha blivit upptäckta.
– Till exempel kan lungcancer vara en sådan diagnos som kan missas om det saknas en fast läkarkontakt. En icke-rökare kan tas på allvar och få uppföljning när de i en tillitsfull fast kontakt kan tala om att det är ”något som inte stämmer”.
I sitt tal på Svenska Läkaresällskapet poängterade sjukvårdsministern att det är många saker som måste hända samtidigt för mer av kloka kliniska val i vården. Nyckeln, menar hon, är att medborgarna känner tillit till vårdcentralen. Det kommer att minska andelen som idag söker sig till akuten.
– Kan patienter känna tillit till sin fasta läkarkontakt så blir det mycket lättare att kloka kliniska val sker. Så att jobba upp primärvården är en central sak, sade Acko Ankarberg Johansson och påpekade samtidigt att kunskapsstyrning ibland kommit att bli viktigare än själva mötet med patienten.
– Ordning och reda behövs, men vi har för mycket styrning idag. Vi ska inte ha samma paketlösning till alla, utan rätt vård åt rätt patient, avslutade hon och lovade ta med sig professionens synpunkter till departementet.
Text: Ulrica Segersten (Ur SLS tematidning "Låt proffsen vara proffs") 2024