Goda levnadsvanor - Stark mot covid-19, stark för livet

Det finns det ett starkt samband mellan socioekonomiska faktorer, levnadsvanor och ohälsa. Vid samhällskriser tenderar redan socioekonomiskt utsatta grupper att drabbas hårdare än andra. De starka sambanden mellan levnadsvanor och kroniska sjukdomar som i sig innebär hög risk att bli allvarligt sjuk eller dö i covid-19 gör också att det nu är dags att ta ett krafttag för goda levnadsvanor i hela befolkningen.

Vi har gjort en sammanställning över samband mellan levnadsvanor och covid-19 som stöd i motiveringsarbetet för hälsosamma levnadsvanor. Se även gärna det webinar från den 19 maj 2020 där experter diskuterar levnadsvanor i relation till covid-19 se inspelningen från dagen här: https://www.youtube.com/watch?v=N-EZlaHzUhA.

Det finns än så länge få studier som visar betydelsen av olika levnadsvanor för insjuknande och prognos vid covid-19 infektion. Nedanstående faktasammanställning baseras därför på kända samband mellan levnadsvanor och ohälsa samt de få studier som finns (huvudsakligen deskriptiva jämförelser eller case-studier).

Vår hälsa i stort påverkas av flera faktorer såsom arv, biologiska, miljö, socioekonomiska, levnadsvanor och sjukvårdande insatser. Våra levnadsvanor har en avgörande betydelse för hälsan genom hela livet. Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga det mesta av all kranskärlssjukdom och stroke och 30 procent av all cancer samt förebygga utvecklingen av typ-2 diabetes.[1] Likväl påverkas motståndskraften mot infektioner positivt om man upprätthåller hälsosamma levnadsvanor.

Det finns det ett starkt samband mellan socioekonomiska faktorer och levnadsvanor. Levnadsvanor skiljer sig väsentligt beroende på livsvillkor så som social miljö, utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och boendesituation. En låg socioekonomisk status ger sämre förutsättningar för att kunna hålla och bibehålla hälsosamma levnadsvanor.[2] Vid samhällskriser tenderar därför redan socioekonomiskt utsatta grupper att drabbas hårdare än andra, och den ojämlikhet som redan finns mellan de med låg respektive hög socioekonomisk status har en benägenhet att öka ytterligare.[3]

Mot bakgrund av detta och den rådande pandemin aktualiseras frågan om vikten av hälsosamma levnadsvanor för att långsiktigt minska både individens och befolkningens sårbarhet och risk för framtida allvarliga icke-smittsamma så väl som smittsamma sjukdomar.

Tobak och covid-19

Även om Folkhälsomyndigheten inte definierar rökare som en riskgrupp i sig så vet vi sedan tidigare att all tobaksrökning har en negativ påverkan på i stort sett alla organsystem och är en dominerande orsak till sjukdomar i hjärta, kärl, lungor och olika typer av cancer samt ökar risken för allvarliga symptom vid luftvägsinfektioner, och tillgängliga studier som i dagsläget är få, visar att personer som har rökt eller är rökare är överrepresenterade bland de svåra fallen av covid-19.[4]

En studie från flera regioner i Kina med en urvalsgrupp bestående av 1099 patienter med covid-19 har man undersökt patienternas rökvanor. I urvalsgruppen hade 173 allvarliga symtom och 926 hade icke-allvarliga symtom. I gruppen med allvarliga symptom var 16,9 % rökare och 5,2 % hade tidigare varit rökare, till skillnad från gruppen med icke-allvarliga symtom där 11,8 % var rökare och 1,3 % var tidigare rökare. Dessutom, i gruppen som behövde mekanisk ventilation, intensivvård eller avled var 25,5 % rökare och 7,6 % hade tidigare varit rökare. Däremot, i gruppen som överlevde utan dessa behandlingar var endast 11,8 % rökare och 1,6 % hade tidigare varit rökare[5]

Alkohol och covid-19

Alkoholkonsumtion minskar kroppens förmåga att försvara sig från bakterier och virus, samt dämpar effekten av vaccinationer. Vad gäller infektioner i lungorna, ökar alkoholkonsumtion risken även med andra mekanismer, till exempel genom att dämpa hostans reflex som hjälper till att driva ut bakterier och virus. Det finns starka evidens för att återkommande alkoholdrickande ökar risken för lunginflammation, och att risken ökar med ökad konsumtion. Alkoholkonsumtion kan öka risken för smitta och för att infektioner så som covid-19 får ett mer allvarligt förlopp. Dessutom ökar alkoholkonsumtion risken för högt blodtryck, som enligt preliminära data kan innebära en ökad risk för allvarlig sjukdom vid covid-smitta. Nämnas bör även att när man är berusad av alkohol kan man vara mer riskbenägen. Det kan leda till att man har svårare att följa smittskyddsråd, såsom social distansering eller god handhygien, vilket innebär en ökad risk för smitta. Det generella rådet att miniminera alkoholkonsumtionen för bästa möjliga hälsa är därmed särskilt relevant under pandemin.[6]

Matvanor och covid-19

Att äta bra och leva hälsosamt kan inte skydda dig från att bli smittad av coronaviruset men du har möjlighet att ge kroppen förutsättningar att upprätthålla ett gott immunförsvar, tillfriskna och återhämta sig snabbare. Vi vet att goda/hälsosamma matvanor stärker immunförsvaret och bidrar till att förebygga sjukdom generellt och är en förutsättning för ett starkt immunförsvar. Ohälsosamma matvanor och ett för lågt intag av näring påverkar immunförsvaret negativt och ökar generellt risken för infektioner.[7]

Fysisk aktivitet och covid-19

Samma sak gäller fysisk aktivitet, det vill säga att det inte skyddar från att bli smittad av coronaviruset men fysisk aktivitet enskilt eller i kombination med hälsosamma matvanor, kan förebygga ohälsa som till exempel hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer, fetma och även psykisk ohälsa.[8] En god kondition innan ett insjuknande kan även underlätta rehabiliteringen efter en allvarlig covid-19 infektion.

Socioekonomiska faktorer

I socioekonomiskt utsatta grupper är andelen individer med ohälsosamma levnadsvanor förhöjd. Faktorer såsom trångboddhet, rökning, låg hälsolitteracitet och osäker anställning/låg lön kan innebära en ökad risk att smittas av och att insjukna i en svår Covid-19. Erfarenheter från H1N1-influensan har visat att socioekonomiskt utsatta grupper i högre grad varit i behov av sjukhusvård och avlidit i influensan. [9]

Textansvarig: Anna Kiessling, ordförande Kommittén för prevention och folkhälsa

[1] Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, Socialstyrelsen 2018
[2] Folkhälsans utveckling
[3] www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-socioekonomiska-skillnader---en-prognos-om-kort--och-langsiktiga-effekter_.pdf
[4] ibid
[5] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7083240/ Zhou F, Yu T, Du R, et al. Clinical course and risk factors for mortality of adult inpatients with COVID-19 in Wuhan, China: a retrospective cohort study. Lancet. 2020 doi: 10.1016/S0140-6736(20)30566-3.
[6] www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-alkoholvanor---en-prognos-om-kort–och-langsiktiga-effekter_.pdf
[7] www.1177.se/Vasterbotten/liv–halsa/ata-for-att-ma-bra/goda-matvanor-starker-ditt-immunforsvar/
[8] www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet–rekommendationer/
[9] www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-alkoholvanor---en-prognos-om-kort–och-langsiktiga-effekter_.pdf

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.